124
Ledet återuppträdde i Stockholm, utvecklades en något lifligare verksamhet. Kort efter sin ankomst framförde han den 17 februari ett ”Romerskt divertissement” i en akt, hvari hela balettkåren deltog, och samma afton pantomimbaletten ”Lucas och Laurette eller Den afskedade fästmannen” likaledes i en akt, där Sophie Daguin framställde den kvinnliga titelrollen, Ledet den afskedade fästmannen och Wallquist den lycklige tillbedjaren Lucas. Den sistnämnde, hvilken tjänstgjorde såsom tillförordnad balettmästare, sedan Ambrosiani den 1 juli året förut lämnat denna befattning, ansågs vara en särdeles skicklig dansör. Heimdall yttrar 1828 om honom, att ”han innehar den högsta punkt af konstfärdighet någon svensk dansör ännu innehaft”. Ingen af dessa Ledetska baletter slog emellertid an och uppfördes endast tvenne gånger. Något mera lycka gjorde en tredje komposition af honom, enaktspantomimen ”Den ädelmodige fursten”, som dansades fem gånger under vårens lopp med författaren i titelrollen, och där äfven hans son August Ledet och dotter Constance uppträdde. Fursten Maleks son Ely utfördes af Wallquist, Menaida och Zulma af Sophie Daguin och Karolina Brunström. Den gamla Delandska tvåaktsaktspantomimen ”Jenny eller Engelska inbrottet i Skottland” (med musik af Du Puy), som ånyo inöfvades i midten af april, rönte däremot samma framgång som fordom. Titelrollen utfördes af Sophie Daguin, systern Fanny af Karolina Brunström, soldaten John, i hemlighet gift med Jenny, af Wallquist och deras son Charles af den lilla Charlotta Lindmark.
