och hon följer med det lifligaste uttryck hans ingifvelse, liksom den vore hennes egen. Ingenting kan vara intressantare än att höra herr Berg vid sidan af denna hans lilla elev, och man kan förledas att tro på den magnetiska rapporten, så synas båda vara en själ och ett hjärta. Om detta unga snille ej brådmognar eller genom någon yttre tillfällighet går förloradt, bör man ha allt skäl att vänta sig, ehuru tyvärr i en aflägsen framtid, en operasujett af hög ordning”.
Ett par andra elever, som detta spelår äfvenledes väckte stora förhoppningar, voro de båda systrarna Ficker. Redan på Randels börskonsert i februari 1831 hade de ådragit sig musikvännernas uppmärksamhet genom sina vackra röster. Den äldre, Charlotte, debuterade den 23 september som Zelinda i ”Califen” och en vecka därefter som Julie i ”Intrigen i fönstren”. Vidare sjöng hon Sophie i ”En egendom till salu” mot Sällström och Amelie i ”Den afbrutna concerten”. Dotter till hofkapellisten Ficker var hon född 1813, hade en behaglig figur och något barnsligt naivt i sitt spel, men rösten var svag och lämpade sig bättre för talscenen, åt hvilken hon också under sina senare år nästan uteslutande ägnade sig. Hon blef 1839 Nils Almlöfs hustru i hans andra gifte. Hennes ett år yngre syster Matilda hade redan den 26 oktober 1828 uppträdt på scenen såsom gossen August i ”Förtroliga aftonmåltiden”, påföljande 24 november såsom Johanna i ”Testamentet” och sedan såsom Otto i ”Skulden”. Hon utförde nu den 29 september Annette i ”Lilla matrosen”, där hon visade än lyckligare prof af en gryende talang, spelade med liflighet och