200
”Vördsam anmälan.
Löjets pilar, lyrans toner
växle i vår vitterhet!
Åt förtjänsten lagerkronor,
dråpslag åt all uselhet!
Schiller.
Under namn af Flugsmällan är man sinnad att utgifva en tidning, hvilken i den moraliska världen skulle intaga samma rum som de beryktade myggfläktorna i den fysiska. Flugorna i litteraturen hafva verkligen så tilltagit i näsvishet, att de redan för sex år sedan väckt själfva Svenska akademiens direktörs uppmärksamhet (se del 12 af Sv. akad. handl. sid. 209), och det torde således nu ej vara för tidigt att mot dem söka ett försvarsmedel. Huruvida det här åsyftade kan uppfylla ändamålet må framtiden afgöra.
Det har af ålder varit nybegynnares plägsed att ställa sitt företag under skydd af något berömdt namn. Vi hafva nyligen hört Goethes lof tolkas i ett vittert samfund och alla de litterära titlar uppräknas, som kallade honom till diktens tron i Europa, hvilken nu förklarades stå ledig; men äreminnets författare hade glömt, att vi inom vår egen vitterhet äga en man af fullt ut så stor mångsidighet som Goethe, och för hvilken troligen blott åren felas för att utöfva ett lika omfattande och obestridt härskarkall som den ädle germanen. Läsaren torde redan hafva gissat, att vi mena Stockholmspostens utgifvare, kaptenen Anders Lindeberg. Han är liksom Goethe på en gång lyrisk och dramatisk skald, filosof,
