58
"hvalfisken" kallad på grund af hans snörflande läte, med en gåfva till tack för den hjälp han lämnat dem. Den bestod af en stor dyrbar gulddosa, hvars lock var prydt med en eklöfskrans, belagd med en gyllene silfvervattrad penna. I locket var inristad en fjorton raders inskrift, där hvarje rad började med initialbokstäfverna till hvardera af de fjorton artisternas namn.
Spelåret 1828–1829 gick sedermera sin jämna gång, icke egentligen sämre, men heller ingalunda bättre än det föregående. Den 10 oktober debuterade Emilie Högquist såsom Lotta i "Brodertvisten", utan att man då af hennes tämligen intetsägande framställning och föga intresseväckande utseende kunde ana den roll hon framdeles skulle komma att spela på bägge sidor om ridån, hvarom i sinom tid utförligt skall berättas.
Den 23 i samma månad gjordes en repris efter tioårig hvila af Dieulafoys treaktskomedi "Michael Cervantes' portrait". Huset var halft, och ej en hand rörde sig, trots att både Lars Hjortsberg och Sevelin medverkade. Men så mycket roligare fick man en annan afton. Pjäsen innehåller en qui-pro-quo-scen, då en målare, som vill porträttera den nyss aflidne Cervantes, omöjligt kan utföra detta på annat sätt än genom att en natt stjäla bort liket och föra det till sin ateljé. En rival har samma idé, och deras betjänter, som skulle utföra stölden, bli genom en dubbelintrig tvungna att själfva föreställa
