än hans sång. Den enda som rönte prof på salongens bifall var Matilda Ficker.
1 november förnöjde man publiken genom att mellan pjäserna låta den få höra ett nytt instrument, Terpodion, närmast liknande ett sex oktavers fortepiano, ett slags orkestrion med klaviatur, som härmade orkesterns blåsinstrument (flöjt, fagott, horn m. m.). Det uppfanns 1818 af J. D. Buschman (1773—1853) i Nordhausen. Han var snörmakare, men fann nöje i att tillverka pianon och uppfann 1810 äfven det s. k. Uranion med ett behagligt, sångrikt ljud, som lär uppkomma genom gnidning mot en eller flera trävalsar, hvilka sättas i rörelse medelst en lätt tramp. Publiken var belåten, bifallet omisskännligt, och uppfinnaren fick uppträda fem gånger med sitt Terpodion.
Fru Luise Dulcken, pianist hos hertiginnan af Kent, gaf 12 november en konsert med biträde af hofkapellet under anförande af hofkapellmästaren Berwald. Hon var utan tvifvel den yppersta pianovirtuos man dittills hört hos oss. Ryktet hade föregått henne, och trots de dubbla prisen var salongen nästan fullsatt och bifallet entusiastiskt. Hon var född i Hamburg som yngre syster till Ferdinand David. Hennes första offentliga framträdande ägde rum i födelsestaden 1821 vid tio års ålder; 1823 konserterade hon i Berlin och 1825 tillsammans med sin bror i Leipzig, öfverallt med den största framgång. 1828 gifte hos sig och bosatte sig i London under sitt återstående lif. Där uppträdde hon första gången på en af John Ellas soaréer 1829 och följande år på Filharmonien, där hon spelade en konsert af
