138
långa, smala, släpande lärftsfrackskört som vanligt väckte ohejdad munterhet. — Dagen därpå hade hans fru recett, då ”Trollflöjten” uppfördes för fullt hus, hvarvid hon uppträdde första gången under säsongen. Operan gafs ännu ett par gånger under månaden. 29 mars innehöll Allehanda följande beska bedömande: ”Huru vår lyriska scen alltmer lutar till sin undergång, därpå lämnade i sanning Trollflöjten ett bedröfligt bevis. Detta stora mästerverk uppföres nu med samlande af nästan alla teaterns presentabla sångare (likväl med de båda stora undantagen af fru Frösslind och herr Lindström), och dock var exekutionen, på några få detaljer när, verkligen vida mindre än god. Herr Sällströms vackra röst försvagas märkbart med hvarje dag, och i förening därmed förlorar han alltmer förmågan att hålla sig uppe. M:lle Widerbergs organ, ehuru ännu ofta lika vacker som förr, har på de sista tvenne åren förlorat mycket af sin kraft; äfven hon, hvars intonation fordom var känd såsom så säker och ren, sjunger nu icke sällan falskt, och detta hände henne på flera ställen i Trollflöjten särdeles mot slutet, då hon tröttnade märkbart. Fru Sevelin är en skugga af hvad hon varit; utan henne kunde likväl Trollflöjten alls icke ges, och det får ej lämnas ur sikte. Hvad herrar Fahlgren och Preumayr äro veta vi alla. Herr Berg sjunger så bra som en person, den där icke kan och aldrig kunnat sjunga. — Med ett ord! Det var ett verkligt invalidspektakel.”
I midten af månaden gaf en yngre medlem af den berömda violoncellspelande släkten Romberg konsert å teatern, hvarvid kompositioner dels af honom
