gifte sig med den framstående skådespelaren Gustaf Åbergsson. I sina yngre år var hon teaterns förnämsta förmåga inom älskarinnefacket, där hon hänförde publiken genom sitt behagfulla framträdande och ett af naturlig innerlighet buret spel. Lika förträffligt utförde hon sedan subretter och öfvergick slutligen till mère-noble-rollerna, hvilka hon framställde ”med en värdighet, som väckte beundran”.
Karolina Åbergsson. Efter teckning af L. O. Anderson i Kungl. teaterns porträttsamling.
Klas Livijn bland andra uttömde sig i entusiastiska loford om henne den tiden hon spelade Hildegard i ”Johanna af Montfaucon” (se del II sid. 166). För honom var hon inbegreppet af allt ljuft och skönt han kunde tänka sig, och en annan bedömare säger, att hon var ”full af grace och naivité, hänförande genom ett sant föredrag och ett ypperligt minspel”.
