128
Då hennes nonchalans i fullgörandet af hennes skyldigheter mot teatern snarare ökats än minskats under de föregående spelåren, ville emellertid direktionen förnya hennes kontrakt endast under vissa villkor, som säkerställde teatern för hennes outhärdliga nyckfullhet. Widerberg berättade i Aftonbladet 25 oktober, att öfverstelöjtnant Backman under hennes sista sjukdom muntligen förklarat för henne, att direktionen på inga villkor ville reengagera henne, och att presidenten vore högeligen uppbragt på henne, att hennes lön redan vore fördelad mellan fru Gelhaar och mamsell Ficker samt att hennes recett vore bortgifven till fru Enbom, "med flera tillägg af samma uppmuntrande beskaffenhet". På sina vänners uppmaning infann hon sig 10 september hos presidenten Westerstrand för att få bekräftelse på det muntliga meddelandet, hvilket hade till följd att ett kontrakt tillställdes henne dagen därpå, ehuru det var antedateradt 22 augusti. Genom detta skulle hon förbinda sig att uppträda trettio gånger under spelåret å dagar som direktionen bestämde mot femtio rdr bko per afton, men arfvodet afdrogs för hvarje afton hon af hvad orsak som helst skulle förklara sig icke kunna tjänstgöra. Kostymer för nya roller skulle anskaffas af teatern, men af henne själf för roller som hon förut spelat sedan 1 juli 1832, äfvensom s. k. petits ajustements. Detta förslag hade Widerberg genom en biljett till Backman icke antagit. Orden "af hvad orsak som helst" uteslöto ju äfven giltigheten af laga förfall. Hennes förra lön var 1,600 rdr, klädpengar 800 rdr, recett och tjänstgöringspengar. Den 25 oktober var hon uppkallad
