Biljetten, som därom skulle underrätta Julie, uppsnappas af grefven, och han infinner sig på mötesplatsen beväpnad och döljer sig i rummet bredvid. Mötet äger rum, men då Julies oskuld därunder blir grefven uppenbar, dödar han sig själf, sedan han skriftligen skänkt henne hela sin förmögenhet. — Stycket spelades särdeles förträffligt af E. Högquist, Charlotte och Nils Almlöf samt Dahlqvist. De bägge sistnämnda lära ha sett mycket spanska ut i svarta polisonger och annat spanskt tillbehör. Framförandet af dessa bägge pjäser tog naturligtvis sin rundliga tid, och man begärde i Aft-Bl. dagen därpå, att direktionen icke skulle på affischerna annonsera representationens slut en hel timme tidigare än det ägde rum, emedan de som begagnade hyrvagn fingo betala dryga väntpengar.
Utom åt »Robert» fingo operavännerna under nyåret äfven fröjda sig åt några representationer af »Trollflöjten» och på fru Enboms recett 10 februari åt en repris af »Armide» för fullt hus. Men rollbesättningen i den sistnämnda operan var tyvärr sådan, att till och med de blygsammaste anspråk icke kunde känna sig belåtna. Det enda verkligt lyckade var eldregnet vid operans slut, och då fru Enbom inropades, utbredde sig ett så tjockt moln öfver scenen från de afbrända fyrverkeripjäserna, att man ej från amfiteatern kunde se, om hon verkligen framträdde, men att döma af hurraropen från de öfra regionerna måtte hon ha gjort det, säger referenten. — Såsom lever de rideau gafs en enaktare af Scribe benämnd »Rådgifvaren», som gick två gånger. Det var en liten
