144
missförstånd och personförväxlingar, tills allt blir godt och väl, löjtnant Ernst får sin Agnes, och onkelns hemlighet upplöser sig i — ingenting. Bagatellen spelades väl, publiken skrattade åt den, och den bibehöll sig sexton gånger på spellistan. — Tack vare »Lucie» och señorita Dolores kunde teatern fägna sig åt en följd af särdeles goda hus under september månad. Det blef dess värre icke händelsen under den följande tiden.
Till förmån för Lasse Kinmanson gafs 12 oktober f. f. g. »Clermont», en ganska svag tvåaktskomedi af Scribe, som, oaktadt den spelades af Almlöf, Stjernström och Emilie Högquist, ej kunde ges mer än fyra gånger. Kan man också tänka sig ett bedröfligare ämne för en komedi än en blind målare, som tror sig vara bedragen af sin hustru, och som, då han till följd af sin olycka ej kan hämnas på sin husliga lyckas rånare, söker ett medel att dö, men i sista stund räddas endast genom en tillfällighet. Publiken gäspade. — Därefter uppfördes likaledes för första gången i sin helhet Donizettis förträffliga opéra-comique »Kärleksdrycken» (premiär i Milano 1832, i Paris 1839). Partituret är ett af de mest behagliga, som kompositören från Bergamo skrifvit i buffagenren. Det öfverflödar af förtjusande motiv, och de glada sprittande melodierna väckte publikens lifliga bifall och skänkte Matilda Gelhaar ett nytt tillfälle att tjusa den med sin utomordentligt böjliga stämma, hvilken likt vårens lärka endast tycktes vara till för att i glada drillar ge luft åt sin fröjd. Hennes oskyldigt koketta, naiva spel harmonierade fullkomligt med egendomligheten i hennes
