anledning af Jenny Linds afresa »Eller våga vi icke hoppas att åter se m:lle Lind på vår scen? Att hennes fina, känsliga sinne redan allt för mycket lidit af att se sig kunna befallas, ja, förolämpas af den råhet och okunnighet, den nyckfullhet, den brist på all elevation, smak och urskiljning, som f. n. karakteriserar den som sitter i det estetiska domsätet vid den K. teatern, förundrar oss ingalunda. Men skall då dennes regemente icke någonsin hafva en ända? Skola icke vederbörande en gång inse, att den K. teatern på detta sätt blifver både finansiellt och moraliter ruinerad?» etc.
Måndagen 21 juni kl. ½ 8 ägde Jenny Linds afskedskonsert rum i Ladugårdslands kyrka med benäget biträde af hofkapellet och Harmoniska sällskapet. Biljetterna kostade endast 1 rdr bko, och konserten bevistades af så många personer templet kunde rymma med drottningen, kronprinsparet och de båda äldsta arffurstarna i spetsen. Konserten var i allo lyckad och rönte det mest lysande bifall. Efter att ha sjungit arior ur »Anna Bolena» och »Norma», afslutade hon konserten med en af Lindblad både till ord och musik skrifven afskedssång, som hon på ett oöfverträffligt sätt föredrog och där det bl. a. hette:
»Timmarna flytt, den sista är inne,
afskedets suck vill kväfva min röst,
ty blott hos Er kan lifvas mitt sinne,
och blott för Er kan klappa mitt bröst.»
Den sista juni gaf Harmoniska sällskapet henne en afskedsserenad, och dagen därpå kl. 11 f. m. afreste hon med ångfartyget Gauthiod till kontinenten.
13 — Svenska teatern VIII
