Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/206

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

200

Vi hafva sagt, att teatern var af staten rikt doterad. Häremot skall måhända invändas, att i synnerhet nu, då anslaget på femte hufvudtiteln är indraget, staten omedelbarligen ej mera ger något åt teatern, och att den förut i många år ej gifvit annat än det nämnda anslaget. Ett sådant inkast är likväl haltlöst. Först och främst begagnar teatern hyresfritt hela sin stora lokal, värderad till mer än 200,000 rdr, jämte alla dess under mer än sextio år samlade effekter. Vidare har teatern alltifrån dess stiftelse af konungarna betraktats som en statsinrättning, underhållen af statsanslag, eller af det särskilda anslag Gustaf III år 1778 erhöll, dess sujetter såsom varande i statens tjänst och vid inträffad sjuklighet eller ålderdom uppförda till pension på rikets stat. De första åren efter 1809 har det anslag teatern erhöll af styrelsen till en del tagits af Barthélemy-medlen och till en del erhållits direkt af statsverket. Emellan 1818 och 1823 lärer anslaget väl hafva utgått af konungens hofhållningssumma, men teatern började redan då skuldsättas, och friherre Åkerhielm måste af egna medel förskjuta ett icke obetydligt belopp för detta ändamål. Om konungen sedermera ökade detta anslag, och hvad han för teatern utgifvit steg till den i den k. skrifvelsen uppgifna summan af 741,023 rdr, så har han däremot från år 1823 uppburit ett förhöjdt anslag af sammanlagdt en million 800,000 rdr, hvari såsom ett hufvudmotiv vid beviljandet ingick teaterns underhåll. De bidrag teatern fått till uppsättande af vissa nya stycken såsom 'Vestalen', 'Titus' och 'Ferdinand Cortez' hafva hämtats af de medel staten lämnade för