274
i Braunschweig kom han sommaren 1832 med två andra »steyermarkska alpsångare» till Göteborg, där de gåfvo »aftondivertissementer» å Mindre teatern. Daubert, såsom namnet då skrefs och uttalades, ehuru det sedermera förfranskades, bosatte sig i Göteborg, där han oaktadt sin ungdom väckte uppseende genom sin talang som violinspelare och årligen gaf en eller flera konserter, tills han 1841 afflyttade till Stockholm, där han från 1 juli vunnit anställning i hofkapellet. D'Aubert var på sin tid helt säkert Sveriges skickligaste violinist, och den som här bäst tolkade Panofkas, Ernsts, Prumes, Bériots m. fl. nyromantikers tonskapelser. Ledamot af Musik. akad. 1849 blef han förste konsertmästare 1864. — Icke ens vid det årligen återkommande framförandet af »Skapelsen» i Riddarhussalen på långfredagen till förmån för Frimurarebarnhuset blef lokalen så öfverfylld, som vanligtvis brukade vara fallet vid detta tillfälle. Måhända den blida, vårlika väderleken under påsken lockade människorna till utflykter utomhus i stället. Vilhelmina Fundin utförde på ett konstnärligt sätt Evas parti, som senast sjöngs af Jenny Lind. Fru Enbom hade på onsdagen återskickat Gabriels parti, och V. Fundin öfvertog äfven detta och gjorde det bra. Efter detta ansågs hon tillhöra utmärktheterna inom Isak Bergs skola.
En f. d. premiärdansör vid Stora operan i Paris François Lefèbvre, som under Bournonvilles frånvaro varit anställd såsom balettmästare vid Det kongelige, uppträdde sex gånger på K. teatern i några balettnummer och rönte mycket bifall. Första
