täcktes tillåta, att, till räntans godtgörande å nämnda lån och kapitalets successiva förminskning i den ordning uppgjord plan utvisade, de genom k. brefven 18 maj 1831, 8 dec. 1832, 13 dec. 1837 och 17 aug. 1838 till betalning af teaterns äldre skulder anvisade och af extra utgiftsmedlen anordnade anslag, af hvilka till 1845 års slut skulle utgå 2,000 rdr, till 1842 års slut 3,000 rdr, till 1839 års slut 5,000 rdr och till 1844 års slut 5,000 rdr, måtte oafkortade till och med 1848 fortfarande till teaterstyrelsen utbetalas; och att i följd däraf statskontoret måtte undfå befallning att oberoende af de anvisningar, hvilka i ofvan åberopade fyra k. bref innefattades, och som redan voro inom en viss tid begränsade, ytterligare för nu uppgifna ändamål tillhandahålla teaterstyrelsen den 1 juli 1840, 1841 och 1842: 5,000 rdr, 1843 och 1844: 8,000 rdr, 1845: 11,000, 1846 och 1847: 13,000 rdr och 1848: 12,000 rdr. Statsrådets samtliga ledamöter instämde i hvad t. f. statssekreteraren i underdånighet tillstyrkt, och K. M:t behagade därtill lämna sitt nådiga bifall.
Härvid hade blifvit anmärkt:
1:o. Att, såvida K. M:ts nådiga autorisation till låns upptagande, i förening med anordnande af medel till dess betalning, måste åsyfta en borgensförbindelse för riket, konungens ofvanbemälda rådgifvares vid särskilda tillfällen yttrade tillstyrkanden till meddelande af en sådan autorisation för teaterdirektionen äfven synes innebära en öfverträdelse af 76 § R. F., som icke tillåter att riket må utan ständernas samtycke med gäld belastas; och
2:o. att, då ändamålet med de af rikets ständer vid hvarje riksdag beviljade s. k. extra utgiftsmedel
