Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/306

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

300

deras snara återupprättande, sedan deras ersättande genom försöket af en privat teaterinrättning ej velat lyckas, och att det var till undvikande af dessa påföljder, som konungens rådgifvare föranleddes att tillstyrka de beslutade bidragen från extra utgiftsfonden, hvilka bidrag dessutom ej lära kunna förnekas naturen af att icke hafva tålt uppskof».

Herr Skogman anförde enskildt, »att han, som redan 7 dec. 1833, då frågan om k. teaterns förändrade organisation af K. M:t afgjordes, hade afgifvit ett förslag, åsyftande att för framtiden förebygga brist å tillgångarna för teaterns underhåll och däraf föranledda utgifter för statsverket, sedermera 20 juni 1837, betraktande saken endast ur den finansiella synpunkten, tillstyrkte k. teaterns upphörande, hvarigenom utvägar till skuldernas skyndsamma betalning utan ytterligare utgift för statsverket hade vunnits».

J. O. invände först emot hr Skogmans nyssnämnda erinran, ehuru ingen tillämpning däraf blifvit gjord, att statsrådsprotokollet 1833 legat utom gränsen för sista konstitutionsutskottets granskning, samt därför icke blifvit infordradt eller kommit till hans kunskap. Protokollet 1837 lämnar väl icke någon upplysning därom, att hr Skogman då tillstyrkt teaterns upphörande, än att hans gjorda tillstyrkande af särskilda anslag till betalning af teaterns skulder förutsatte, det teatern komme att fortfarande bibehållas, men om det än antogs, att hr Skogman först föreslagit teaterns upphörande, ansåg J. O. icke desto mindre senare delen af hans rådgifvande åtgärd, hvilken hr Skogman dessutom vid ett annat tillfälle