»Beträffande själva saken förekommer därvid, att någon upplåning af staten eller för dess räkning till betäckande af k. teaterns skulder ingalunda ägt rum. Den reglering af dessa skulder, som teaterförvaltningen ensamt besörjt, var icke heller någon ny skuld för detta verk, utan en omsättning af dess varande skulder, och åtgärden att af statsmedel, som i riksstaten till extra utgifter i allmänhet och utan bestämmande af föremål äro anslagna, lämna teatern ett temporärt understöd, var blott ett underlättande af denna omsättning och alldeles icke något öfvertagande af teaterns skuld.
»Skillnaden mellan dessa tillgöranden och dem, hvarigenom staten åbringas skuldförbindelser, är därför så uppenbar, att begreppen därom ej lära förvillas hos någon, som vill och kan därå fästa uppmärksamhet.
»För den händelse att bristande tillgång för detta ändamål å extra utgiftsmedlen uppstode, lär regeringen emellertid ej underlåta att, i hvad på henne kan ankomma, af andra tillgångar än statsmedel understödja regleringen af k. teaterns skuld, för hvars betäckande långifvaren i öfrigt kan påräkna säkerhet i teaterns materiel och afkastning för dess lokal.
»Hvad särskildt beträffar frågan, huruvida regeringen varit berättigad att å extra utgiftsmedlen anvisa ifrågavarande bidrag, så lär bedömandet häraf ingalunda bero af den särskilda förklaring J. O. ansett sig befogad gifva öfver ändamålet med dessa medel. Lagligen meddelade föreskrifter tjäna i detta fall ensamt till rättesnöre, och då dessa icke förbjuda
