Då jag antager att Foville[1] är den förste och ende som grundat en naturlig indelning af gyri, och inrymmer med Gall den stora role dessa måste spela i utförandet af själsförmögenheterne, så visar oss just studium af gyri, att Gall dels endast afsett den minsta delen af dessa vigtiga organer, dels på ett opassande sätt till hjernans exteriör inblandat en från densamma så väl till byggnad som function aldeles frånskiljd del, nemligen lilla hjernan.
Stora hjernans eller dess hemiphærers gyri utgöra efter Foville fyra ordningar. Den första och trede af dessa ordningar stå i ingen beröring med cranii yttre väg, och kunna på dess yttre bildning icke ega någon direct inflytelse; den andra ordningen, som bildar de inåt och mot falx belägna bågformiga kanterna af hemisphærerne, äfvensom ränderne af Sylvii gropar, stå i ganska ringa beröring med cranii-väggen. Den fjerde ordningen deremot intager största delen af hemispærernes mot cranium vända yta; det är på fjerde ordningen af gyri som sålunda de phrænologiska cranioscoperne skulle ega att bygga. Denna ordning är af alla mest utvecklade, hos menniskan framför djuren, och tillika den ende som kan uttrycka sig i craniets hvälfning. Men jemföra vi läget, riktningen och gången af de vackra, stora och djupgående gyri, som tillhöra denna ordning, med formen och läget af de s. k. phrænologiska organernas regioner, så saknas alla spår till motsvarighet, och detta så mycket mer, som just denna yttra ordning af gyri hos menniskan är osymetrisk, olika på båda sidorne, då deremot regionerne för de phrænologiska organerne äro på begge sidorne lika.
- ↑ Traité complet de l'anatomie & cet. du systeme nerveux cerebrospinal. Paris 1844.
