Sida:Poetiske Dikter-1732.djvu/41

Brud ell’ Brudgum ingendera, Til flatera Wet jag nästan icke hwar Nu för tiden skulle nämnas, Eller jämnas Ett i alt så lika Par; Bägge brås på fromme Fäder, Rychtet qwäder Fiärran efter deras Lof, Bägge ha’ så wäl-ställt sinne, At där inne Sedigheten håller hof. Bägge ha’ i wißa stycken, Lika tycken Dygden syffta Bägge på, Efter prisen Bägge sträfwa, Men förhäfwa Jngendera sig ändå. Fåfängheten Bägge rata, Bägge hata Öfwerflöd och öfwer liud, Men består dock alt allena, J det ena At de Bägge fruchta GUD: GUD som werldens grundwal lade, Du som hade Wärdnad om det första Par, Och alt Ächta Folck til styrckia, Dig din Kyrckia Som en Brud trolofwat har. Du som giör at Man och Qwinna, Hos sig finna Drifft och tycke til hwar ann, Du som håg och hierta renar, Och förmenar Hwad där smittsamt finnas kan;