Sida:Poetiske Dikter-1732.djvu/55

Wid altid lika mod, i tal och åtbyrd lika, Wid ingen sysla fans, Han sinka eller fika, J alt Hans giöra sågs, en jämn och tåglig gång, Så ingen ting gick lahmt, och ingen ting på språng; Ei annorledes än de liufwa Andar giöra, Som sina Stiernor kring i sina kretzar föra, Med oförminskad krafft, och oförandrad id, J stadig ordning gå, och trötna ei der wid; Dock Schmedman menar jag, blef trötter på det sidsta, När Han på vtslag såg, de goda anslag brista, När den som rådde högst, så ganska fierran war, At mången Sak af wigt, fick bida efter swar; Hur’ giärna had Han sedt,de anslag för sin ända, Till Kongens wälbehag, och allmän nytta lända, Hur’ giärna had Han sedt, en önsklig framgång få, Hwad Han i sådant måhl, så trägit lagt sig på, Besynnerlig det Han med Posten förehade, Hwarom Han ogement sig flit och winning lade, På det at farten ei allenast blefwe lätt; Men winsten äfwen wäl förökt på samma sätt; På Tyska ortren hälst, som vnder Swerge hörde, Hwar främmand Herskap förr, wår Post igenomförde, Där har Han, sedan Han til sin bestellning kom, Til Statens större gagn, bytt denne Staten om. Hwar med Han icke blott, en bättre ordning sticktat; Men Kungens Cassa ock, til många Tusend ricktat, Och hade, som jag wet, wäl kunnat rickta sin, Fast alt til pricka här, ei tienar föras in; Men det war långt ifrån, wår saligt sälle döda, Och hade lyckan man til helften fölgt Hans möda, Så hade Posten wår, från Hamburg ända fram Jgenom Brehmen gådt, alt in til Amsterdam. Den Post-fart vtom Lands med wagnar plä förrättas, Förmedelst hwilken ock, en part som resa, lättas, Den had’ Han jämwäl här i Swerige på förslag, Och medel, på hwad sätt, dett skulle bäst ta’ lag.