SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.
N:o 303. Thorsdagen den 31 December 1835.
Meteor. Obs. Den 30 Dec. kl. 2 e. m, Barom. 25,55; 8 1/2
gr. kallt, NO. klart. Kl. 9. e. m. Barom. 25,71; 13 gr. kallt,
NO. mulet. — Den 31 Dec. kl. 6 f. m. Barom. 25,83; 13 1/4 gr.
kallt, NO. mulet.
Officiella Afdelningen.
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, angående tvenne särskilta præscriptionstider, i afseende på Rikets Ständers Banks å Daler Kopparmynt utgifna Sedlar. Gifven Stockholms Slott d. 6 Maj 1830.
Wi CARL JOHAN, med Guds Nåde, Sveriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung; Göre veterligt: att Wi, i anledning af Rikets sist församlade Ständers, genom Fullmäktige i Rikets Ständers Bank, hos Oss i underdånighet anmälta beslut, och uppå Fullmäktiges derom gjorda underdåniga anhållan, velat härigenom i Nåder bestämma en præscriptionstid af 5 år, under hvilken Bankens alla på Daler Kopparmynt utgifne sedlar må kunna uti Kronans uppbörd emottagas, samt likaledes en præscriptionstid af 10 år, från nedanstående dag räknad, efter hvars förlopp ofvanomförmälde sedlar å Daler Kopparmynt icke vidare af Banken inlösas; börandes denna Nådiga Kungörelse intill præscriptionstidens förlopp, tvenne gånger hvarje år från predikstolarna i Riket uppläsas, samt under samma tid årligen, genom Banko-Fullmäktiges försorg, införas i Allmänna Tidningarna. Det alle, som vederbör, hafve sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera visso hafve Wi detta med Egen Hand underskrifvit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 6 Maj 1830.
- CARL JOHAN. (L. S.)
- C. D. Skogman.
= Kongl. Maj:t har, under den 19 innevarande månad, i Nåder utnämt och befordrat: Vid Götha Artilleri-Regemente: till Under-Löjtnant, utexaminerade Kadett-Korporalen Edvard Theodor Fredrik Nordbeck; vid Westgötha Dahls-Regemente: till Kapitener, Löjtnanterne Gustaf Leonard Holmdorff och Erik Eriksson; till Löjtnant, Under-Löjtnanten Ferdinand Detlof Belfrage, och till Under-Löjtnant, Fourieren Nils Albrecht Carl Flach; vid Westmanlands Regemente: till Under-Löjtnant, f. d. Fourieren August Arfvedson; och vid Kalmare Regemente: till Under-Löjtnant, Sergeanten Johan Herman Liedholm.
= Under den 28 sistl. November har Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig ansökning, i Nåder beviljat Bergs-Rådet och Riddaren af Kongl. Wasa-Orden Gustaf Broling afsked från dess befattning såsom Öfver-Direktör vid Mynt- och Kontroll-Verken.
= I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts till Dess och Rikets Stats-Kontor aflåtna Nådiga Skrifvelse af den 23 sistl. September, har 1839 års Rikshufvudboks Kapital-räkning[1], med åtskilliga dertill hörande upplysande Bilagor, blifvit tryckt, för att allmänheten meddelas.
AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:
Uppå Krigs-Expeditionens föredragning:
Underdåniga ansökningar: Bifallna: Löjtnanterne vid Jemtlands Fält-Jägare-Regemente G. F. Ströms och J. H. Hjärnes, att med hvarannan få ingå löne- och tjenstebyte, samt Under-Löjtnanten vid Andra Lif-Gardet Friherre C. J. L. Cederströms, om 3 månaders ytterligare tjenstledighet att vistas utrikes. Hufvudsakligen bifallen: Regements-Kommissarien Gullstrands, om ett årligt arfvode för vården och tillsynen af Kronans byggnader å Axevalla hed.
Uppå Kammar-Expeditionens föredragning:
Underdåniga ansökningar: Bifallen: Postmästarens i Skara, Simmingskölds, om ett års tjenstledighet. Afslagna: Åtskillige Bruksägares, om upphäfvande af den Nyby Bruksägare beviljade rätt, att der inrätta en eldstad för Skro-smältstyckens värmning; åtskillige nybyggares å Storåsen i Jemtland, om ytterligare odlings-understöd.
Underdåniga besvär: Utslagen fastställde: Fliseryds församlingsboers, angående särskilta viten för bränvinsminutering och slantsingling; Kammarherren Croneborgs, om värmningsskyldigheten sistl. vinter i Forsshytte masugn; Nils Malmqvists m. fl. om flyttning af Legosågningsrätten vid Knapegårdens Såg till Brogårdens Husbehofs-såg. Utslagen ändrade: Kammarherren Pereswetoff Moraths, om namnförändring å åtskillige hemmansdelar i Hofs by; innehafvarnes af lägenheten Hjortmossen, om skattläggningen å denna lägenhet; Borgerskapets i Haparanda, om lösen för platser utom köpingen. Icke till hufvudsaklig pröfning upptagne: förre Soldaten Stamms, om en byggnad å Enköpings stadsjord.
Reglementen, utfärdade för Spanmåls-magasiner i Jomskils, Lunda, Kila, Wättlösa och Lidsjö Socknar.
SVENSKA AKADEMIENS HÖGTIDSDAG.
- (Forts. fr. N:o 296, d. 21 Dec.)
Direktören gaf derefter tillkänna, att i anledning af de för innevarande år utsatta täflings-ämnen inkommit:
I Vältaligheten:
Jemförelse emellan Konung Gustaf I och Konung Gustaf II Adolf till storhet och Regentvärde, med valspråk:
- E tambem as memorias gloriosas &c.
- Camoens 1: 2.
hvilken afhandling, ehuru den funnits icke sakna en viss sjelfständighet i åsigter, samt lif och rörlighet i framställning, dock icke kunnat belönas.
I Skaldekonsten
hade fjorton skrifter blifvit insända, nemligen:
N:o 1. Sången, med valspråk:
- Stoftets former äro många,
- Det Gudomliga är ett.
- Tegnér.
N:o 2. Maria Eleonora, Gustaf II Adolfs Gemål, med valspråk:
- O kärlek, jords och himmels under.
- Tegnér.
N:o 3. Engelbrecht. Poëm i 8 sånger. Med valspråk:
- Fädernesland, du är ej blott ett ord, &c.
- Franzén.
N:o 4. Andromache. Sorgespel i 3 Akter. Med valspråk:
- πολλαί μορφαί των δαιμονίων, &c.
- Euripides.
N:o 5. Öfversättningar efter Lamartine, med valspråk:
- Douce Vertu &c.
- Thomas.
N:o 6. Ett besök i det förflutna, med valspråk:
- Jorden var öde och tom och mörker var på djupet.
- 1 Mose-Bok.
N:o 7. Öfversättning af Ovidii Libri Tristium, med valspråk:
- Non ego concepi &c.
- Ex Ponto.
N:o 8. Gustaf Banérs sista stunder. Med valspråk:
- Bort dör din hjord &c.
- Havamal.
N:o 9. Gustaf Adolf vid Lützen. Sorgespel i 5 Akter. Med valspråk:
- Och Svenska äran viger
- Sin segerfana der.
- Tegnér.
N:o 10. Brölloppet på Gulleråsen. Med valspråk:
- Må hans ätt ej i Sverige dö ut.
- Geijer.
N:o 11. Samvets-känslan. Med valspråk:
- O te miserum si contemnis hunc testem.
- Seneca.
N:o 12. Rom. Efter Matthisson.. Med valspråk:
- Alme Sol &c.
- Horatius.
N:o 13. Socrates död. Med valspråk:
- Semper honos tuus laudesque manebunt.
N:o 14. Sång till Mennisko-slägtet. Med valspråk:
- Stor är jorden &c.
- Tegnér.
Bland dessa skrifter hade Akademien tillagt N:o 10, Brölloppet på Gulleråsen, den mindre Gullpenningen.
Då Författaren, Slotts-Predikanten i Westerås, Hr Olof Fredrik Wahlin, var frånvarande, skulle belöningen, genom Sekreteraren, honom tillsändas.
Af de öfriga poëmerna hade Akademien funnit N:o 13, Socrates död, utmärka sig genom åtskilliga lyckade målningar; N:o 9, Gustaf Adolf vid Lützen, hade fästat Akademiens uppmärksamhet såsom röjande en Författare med anlag för den Dramatiska kompositionen; i N:o 3, Engelbrecht, hade Akademien funnit värma för ämnet, samt en i allmänhet lätt versifikation; i N:o 4, Andromache, ett studium, vittnande om bekantskap med de gamle; samt i N:o 6, Ett besök i det förflutna, åtskilliga målande drag af de metafysiska systemernas omklädande i poetisk drägt.
Akademiens ledamot, Hr Ling, hade meddelat Akademien en romantisk hjeltedikt, kallad Tirfing, hvartill ämnet är taget ur Ynglinga- och Hervara-sagorna. Af denna hjeltedikt upplästes 8:de sången.
Derefter förkunnade Direktören, att Akademien, på Konungens, sin höge Beskyddares, särskilta Nådiga befallning, för nästkommande år 1836 uppgifver till täflingsämne i första rummet:
Äreminne, i bunden eller obunden stil, öfver de stora Konungarne Gustaf II Adolf och Carl X Gustaf, och deras lysande regering.
Priset är det af Konungen i Nåder utfästa: Etthundrade Dukater.
Dessutom får, med lika Nådigt samtycke, Akademien uppgifva följande ämnen till vanlig täflan:
I Vältaligheten:
Äreminne öfver Georg Stjernhjelm; samt
I Estetiska Ämnen:
1:o Huruvida har karakteren af den nyare Vitterheten, jemförd med den Antika och den vanligtvis så kallade Romantiska, blifvit bestämd genom den framskridande intellektuella bildningens inflytelse? Och huruvida har denna inflytelse varit för konsten fördelaktig eller missgynnande?
2:o Man har ömsom fordrat, att Konsten skall utgöra en trogen efterbildning af Naturen, och att den skall höja sig öfver den, för att idealisera föremålen för sin framställning. Hvilken är den rätta betydelsen af dessa skenbart stridiga fordringar och huru låta de förena sig med hvarandra?
3:o Om likheten och åtkillnaden mellan det vetenskapliga och det artistiska snillet.
4:o Om den olika karakteren af äldre och nyare tiders politiska vältalighet, jemte en utveckling af de grunder, ur hvilka åtskillnaden mellan den förra och den senare måste härledas.
För den Historiska undersökningen:
1:o Framställning af de svårigheter från Rikets inre förhållanden, som Konung Carl X vid sitt anträde till regeringen och under densamma ägde att bekämpa.
2:o Om det måste medgifvas, att i allmänhet taget samfunds-andan yttrade sig i en högre grad af liflighet och kraft hos forntidens förnämsta folk, än hos de nyare, hos hvilka en mera kosmopolitisk syftning tycks sträfva att göra sig gällande; af hvilka orsaker måste denna olikhet emellan de äldre och nyare folken hufvudsakligen förklaras? Utfaller jemförelsen till fördel för de förra eller de senare? Och huruvida låter sann Patriotism förena sig med Kosmopolitism i detta ords rätt förstådda bemärkelse.
3:o Försök i den historiska stilen. Med det förbehåll, att ämnet icke får vara närmare vår tid, än Konung Gustaf III:s anträde af regeringen, beror det i öfrigt af de täflande, att ur Sveriges, eller andra länders historia välja någon icke alltför vidsträckt period, eller någon märklig händelse, tjenlig för en utförligare berättelse, eller ock målningen af flere namnkunniga personer i något visst tidehvarf. Akademien önskar likväl helst, att ämnet väljes ur fäderneslandets häfder.
I Skaldekonsten
lemnar Akademien de täflande fritt val af ämne, och emottager derjemte öfversättningar af klassiska Auktorer på alla språk. Akademien emottager derjemte äfven Metriska skaldestycken, hvarvid likväl erinras, att då metrikens lagar i vårt språk ännu icke blifvit fullkomligt bestämda, Akademiens bifall icke må anses såsom ett stadgande af de metriska reglor, som kunna vara följda, utan blott såsom ett gillande af den poëtiska talang, för hvilken ett dylikt stycke utmärker sig.
Slutligen utsätter Akademien för det Zibetska priset:
i Vältaligheten:
Om den verkan, som Carl XII:s död och den statshvälfning, som derpå följde, haft på Svenska folkets tänkesätt och bildning; samt
i Skaldekonsten:
Sång, till upplifvande af något ibland fäderneslandets stora minnen.
Priset är Akademiens vanliga stora belönings-medalj af tjugusex dukaters vigt.
Skrifterna böra inom den 8 Oktober nästkommande år insändas till Akademiens Sekreterare, samt vara försedde med valspråk och namnsedel, hvilken senare jemväl, i stället för namn, kan innehålla ett tänkespråk.
Den minnespenning Akademien innevarande år låtit pregla, äger till föremål framlidne Riks-Rådet och Kansli-Presidenten, m. m. Grefve Gustaf Philip Creutz. Framsidan föreställer hans bröstbild med omskrifna namn och titlar. På frånsidan ses ett lagerträd, kring hvilket Gracerna sluta en ring. Deröfver läses; Medio de fonte leporum, som innebär: att han från sjelfva behagens sköte hemtat och närt sin skaldegåfva.
Minnestalet, författadt af Akademiens frånvarande ledamot, Biskopen i Hernösand, Doktor Frans Michael Franzén, upplästes; hvarmed sammankomsten slutades.
Icke-Officiella Afdelningen.
INRIKES UNDERRÄTTELSER.
Uddevalla den 24 Dec. Förl. Fredags afton skulle Torparen Johannes Olsson från Gnälln å Stadsfjellet begifva sig från staden, till sitt hem, då han under vägen i skogsbygden kom att afvika från rätta XXXX genom den starka snöyra som nämda dag och XXXX till Lördagen fortfor, hvaraf följden blef, att XXX Lördagen befanns, liggande ett stycke från XXXX släde, ihjälfrusen. (U. W.)
Mariestad. Natten till den 7 dennes har genom XXXX brott blifvit stulet från Kontraktsprosten J. FrössbeXXXX
- ↑ Åtföljer Stats-Tidningen för denna dag.
