Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-11.djvu/1

Den här sidan har korrekturlästs

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 7. Måndagen den 11 Januari 1836.


Meteor. Obs Den 9 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,98; 7 1/4 gr. kallt, V. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,97; 6 3/4 gr. kallt, V. klart. — Den 10 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,93; 7 1/4 gr. kallt, O. dimma. Kl. 2 e. m. Barom. 25,88; 7 1/4 gr, kallt, O. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,83; 4 1/4 gr. kallt, O. mulet. — Den 11 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,70; 3 gr. kallt, SO. mulet.


Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Fortsättning från N:o 6, af Kommerse-Kollegii afgifna Berättelse rörande Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart under år 1834:

På Konungariket Nederländerna funno Svenska varor afsättning till ökadt belopp mot föregående år, ehuru införseln derifrån något minskats och Svenska fraktfarten på dessa hamnar sysslosatte färre fartyg. Den skillnad i Lotspenningar för Svenska och Nederländska fartyg, med 25 procent, som i Vliessingen ägde rum, har genom en detta år utfärdad förordning blifvit upphäfven; dock har en för denna afgift fastställd, för alla Flaggor lika, Tariff deri verkat betydlig förhöjning.

Handeln med Belgien, ehuru detta lands hamnar voro af ett mindre antal Svenska fartyg besökte, lemnade, såsom följd af en starkare utförsel med främmande fartyg, ett öfverskott, utöfver importen derifrån, af mera än 180,000 R:dr Banko.

Stora Britanniens kommersiella välstånd, som sistlidne år ansågs högre än vid någon föregående tidpunkt, underhöll äfven handeln med Sverige i ungefär lika skick, som de nästföregående åren. Värdet af de varor dit exporterades, hvilket år 1833 uppskattades något öfver 4 millioner, är för 1834 beräknadt till 3,964,871 R:dr, och importen derifrån, som nästföregående året ansågs till 1,395,149, har befunnits för det sistförflutna uppgå till 1,764,246 R:dr; hvarigenom således likväl ännu 2,200,000 R:dr kommit Rikets Växeltillgång tillgodo. Svenskt stångjern af vanliga stämplar betaltes derstädes, oförtulladt, med 11 à 12 £. St. per ton, och många af dessa befunnos så betydligt förbättrade, att de kunnat till mindre dyrbara stålarbeten användas. Engelskt jern såldes deremot i London för 6 à 7 £ St. per ton. Svenska trädvaror hade till något ökadt belopp funnit afsättning, ehuru alltid tryckte af den tull, nära 200 procent af varans värde, hvars nedsättning konsumenterne hvarje år förgäfves påkallat. Ett Parlamentsbeslut har äfven i år tillintetgjort den spekulation, som stundom ägt rum medelst Östersjötimmers öfverförande till Canada, för att derifrån i England inkomma under den låga tull, som för införseln derifrån är stadgad. — Linfrö och Kreatursben, till gödning, hade varit eftersökta artiklar från Sverige. En öfverflödande tillgång på penningar till 2 1/2 à 3 procents årlig ränta, i förening med hopad tillförsel af Ull från Tyskland och Australien, samt af Silke från Italien, China och Indien, hade satt fabrikerna i tillfälle att med lätthet fullgöra de från Amerika ingångna beställningar. Spanmålspriserne voro i sitt lägsta förhållande, eller 36 à 40 skilling St. per Quarter (svarande mot 62 1/2 Svenska kappar), för hvetet, och tullen i följd deraf 43 skillingar 8 pence, samt Växel-kurserne till Englands förmån, oaktadt den starka försändning af Silfver, som städse ägde rum till Kontinenten, men hvilken försändning tvifvelsutan öfvervägdes af de från Amerika ofta ingående Guld- och Silfver-remisser. Någon farhåga för beståndet af lifligheten vid fabrikerna väcktes väl af de sammansättningar, som Fabriks-arbetarne på många orter i landet organiserade, till uppstegrande af arbetslönerna: Dock synes det, som vådan deraf upplöst sig i en allmän belåtenhet med den konjunktur, som var för handen. — En lättnad för Sjöfarten på London erhölls genom ett Parlamentsbeslut af den 25 Juli, som nedsatte tonnage-afgiften derstädes å fartyg i allmänhet, så att de från eller till Sverige och Östersjöhamnarna kommande och gående äga numera att betala blott 1/2 Penny per ton, i stället för 4 pence. — Stångjerns-skeppningen till Stora Britannien, som år 1833 uppgick till 97,655 Sk℔ 19 ℓ℔, steg 1834 till 86,314 Sk℔.

Frankrikes tilltagande välstånd gynnade så afsättningen af Svenska produkter, att dylika till ett belopp af nära 2 millioner R:dr kunde der realiseras, eller öfver 500,000 R:dr mera än året förut. Direkta återskeppningen uppgick ej i värde till 300,000 R:dr. En beqvämare och fullständigare inredning af boningshusen, äfven bland de mindre förmögna Klasserna, lärer innebära orsaken till den starkare åtgången af bräder, som der visar sig; 47,280 Sk℔ Stångjern blefvo dit afskeppade, oaktadt den fortfarande höga tullen af 15 Fr. med Franska och 16 1/2 Fr. med främmande fartyg per 100 kilogrammer eller omkring 15 ℓ℔. Svensk Stapelstads-vigt, bestämd genom en förordning af den 21 December 1814, och oförändrad genom den Författning af den 27 Juli 1822, som förhöjde jerntullen till 25 Fr. med Franska och 27 1/2 Fr. med främmande fartyg, för annat stångjern, än som bestyrktes vara under hammare med trädkol tillverkadt.

Då Vinskörden i Södra Frankrike i följd af otjenlig väderlek lemnat vida mindre afkastning, förorsakades deraf en inskränktare tillgång på frakter, hvaraf Svenska flaggan, under ökad medtäflan af andra Nordiska nationers, äfven i någon mån rönte verkan. — Den tillgång af beck och tjära, som furuskogarne i granskapet af Pyrenéerne ännu lemna för inhemskt bruk, synes under dessa skogars dagliga förminskning efter hand komma att försvinna.

Handeln och Sjöfarten på Spanien röja för sistlidne år någon tillväxt utöfver det nästföregående; värdet af ditskeppade varor är beräknadt till 110,062 R:dr. samt af returerna till 123,244 R:dr. I Barcelona hade priset å plankor stigit; i Cadix var åter all afsättning genom personlig och politisk osäkerhet samt de vanliga arbetenas upphörande, ytterst försvårad och utsigterna för handeln ofördelaktiga.

Den återställda freden i Portugal har, såsom förmodas kunde, verkat förmånligt på handelsförhållanderna med Sverige. Ett ökadt antal fartyg besörjde en betydligare varuomsättning dessa länder emellan; utförseln dit anses hafva realiserat en summa af 416,270 R:dr och returerna uppgått till 226,137, så att behållningen kunnat till 190,142 R:dr beräknas. Genom den sistledne år i Portugal utkomna förordning, som nedsatte tullen å alla direkte från produktions-landet inkommande varor från 30 till 15 procent , samt å utgående från 30 till 1 procent af värdet, har saltpriset i S:t Ybes kunnat förminskas från 1,645 till 1,500 Rees per Moy, af 4 3/4 Svenska tunnor.

Å Sardiniska Rikets förnämsta hamn, Genua, befinnes någon tillökning i den väldiga exporten hafva ägt rum, men ännu mera å Toscanas Stapelplats, Livorno, hvarest, sedan den mest oinskränkta Portofrankofrihet där blifvit införd och all tull å främmande alster afskaffad, införseln af Svenska artiklar uppgick till ett värde af 198.000 R:dr och varor togos i utbyte för 104,796. Svenska bräder funno der god afsättning; Stångjern hade fallit i pris, men vissa kända Svenska stämplar för manufakturerande fortfara dock att efterfrågas. Jerntillverkningar från Sverige kunna der icke afsättas, enär sådana på stället af Franskt eller Elba-jern till lindrigare pris åstadkommas. Svensk Alun betaltes der dyrare än den Romerska och inhemska, men utan någon stark afgång; kunde priset derå nedsättas till likhet med dessa, ansågs försäljningen kunna blifva betydligare. Svensk hafra var införd, men, i anseende till ofullkomlig torkning, svår att afyttra. Deremot inkommo från Pommern betydliga partier hvete, som i Toscana alltid lär finna afsättning. Den fördel Svenska Sjöfarten skulle skörda af rättigheten, att på Elba intaga salt, har i anseende till otillräcklig tillgång derå ännu ej kunnat vinnas.

Oaktadt de författningar, nu varande Regering i Neapel vidtagit till uppmuntran af handel och näringar i dess Rike, hvaribland kan räknas inrättningen af en frihamn i Hufvudstaden, med nederlagsrätt för främmande och fri réexportation af varor utan afgifter, samt af en quarantaine för varors rening vid Cap Misene, har dock ingen anledning förekommit för Svenska fartyg att besöka denna hamn. Till Siciliens hamnar har ett inskränkt antal sådana under sistlidne år ankommit, men den fördom ansenliga Saltskeppningen från Trapani var jemförelsevis obetydlig. — Förutnämnda Regering har äfven sökt uppmuntra utförseln af dess produkter med egna fartyg, genom en Förordning af den 29 December 1833, som utsätter 10 procent premium för dem, hvilka under Neapolitansk, flagg andra gängen besöka Östersjön med inhemska artiklar, samt derifrån återföra Nordens produkter. Någon verkan af dessa bemödanden har kunnat röjas deri, att ett Neapolitanskt fartyg med salt sistlidne år till Sverige ankom, samt med jern och trädvaror afgick.

Till Österrikes hamn Triest ankommo endast 2:ne Svenska fartyg med tjära och jern. Till Malta, Grekland, eller någon af de Levantiska hamnarna, ägde från Sverige ingen expedition rum. Alexandria, i sin kommersiella betydenhet, af krig, missväxter och härjande sjukdomar nedsatt, emottog blott ett Svensk fartyg, för utländsk räkning dit befraktadt. Tunis och Tripolis blefvo likaledes af vår flagga obesökte.

Algier, ännu lidande under brist på ordning och stadga i sin Samhällsförfattning, synes dock genom Regeringens senaste åtgärder samt beständiga inflyttningar från Frankrike nog fästadt vid detta land, för att snart kunna räknas bland de för handeln vigtiga platser, hvarest äfven för Svenska sjöfarten en förtjenst är att påräkna. Denna Koloni besöktes sistlidne år af 8 Svenska fartyg med last från hemlandet, samt 5 dit befraktade från utländsk ort. Värdet af dermed införde Svenska produkter uppgick till 83,000 R:dr. Särdeles många Skeppsbrott på denna kust utmärkte sistledne år, hvaraf följderna för de olyckliga nu äro svårare att mildra, sedan deromkring boende vilda folkstammar ej mera lyda Regeringen i Algier. Kongl. Maj:t har derföre täckts i nåder förordna, det Dess Konsul å nyssnämnde plats skall äga, när nöden så kräfver, att lyfta erforderliga medel till de Svenska skeppsbrutnas utlösen, hvilka i annat fall skulle komma i Morernas fångenskap. Vådan i detta afseende har varit så mycket större, som en del af Marokkos inbyggare serdeles utmärkt sig, genom idkande af sjöröfveri, hvarunder, enligt deras utsago, 28 fartyg af olika flaggor blifvit af dem tagne. — Marokkanska hamnarne Tanger och Mogadore besöktes under ifrågavarande år af ett Svenskt fartyg hvardera. Landets handel var något utvidgad genom spekulation med vax, gummi, hudar, säd och serdeles med ull på Gibraltar, Marseille och Genua

(Forts. e. a. g.)

Örebro d. 30 Dec. Om Barnaundervisningen och Fattigförsörjningen uti denna Stad under innevarande år må en kort framställning göras, till särskild underrättelse för dem, som främjat dessa mensklighetens vigtiga angelägenheter.

Ifrån den stund, Wexelundervisningen här infördes, har man med nöje funnit, att en lyckligare uppfostran, i förening med tillsedd ordning hos det uppvexande slägtet, har slagit goda rötter. Man bör således hoppas, att den tillvexande generationen blifver bättre, än månge ibland de mognade och bortgående,

Lankaster-Skolehuset för fattiga Barn, skänkt af tvenne välgörare, upptages uti öfra våningen för Gossar, hvilka till ett antal af 125 sistlidne Hösttermin varit der intagne till fri undervisning uti bokläsning, skrifning och räknande, samt Biblisk Historia och första elementerna af Geografien. Antalet var ungefärligen lika Vårterminen. De, som öfvervoro sista examen, vitsordade Lärarens nitfulla och väl använda möda samt Lärjungarnas flit och framsteg. Härifrån utgå Gossarne dels till Schola Carolina, dels till handtverken och andra yrken. Vid årets begge Examina utdelades passande belöningar i böcker, som ädelmodigt skänktes af ungdomens vänner. Till behöfvande gossar hafva under året blifvit gifna vid pass 100 par trädskor, som begärligt önskats, och till det mesta bekostats af en till det ändamålet skänkt särskild fond.

En Elementar-Slöjdskola stiftades den 10 Februari 1834 genom subskription dels i penningar, dels i verktyg och materialier. 30 gossar, utsedde uti Lankasterskolan, njöto undervisning några timmar i veckan uti linear-ritning på fri hand, groffilning, samt yxans och sågens handterande. Denna anstalt, som af förekomna giltiga skäl måst hvila, kommer att snart upptagas. Nyttan har visat sig god.

Skolan, för fattiga flickor uti nedra våningen af samma hus, har sedan är 1831, då hon stiftades och invigdes, varit af ganska stor nytta. 80 fattiga flickor njuta der, hvardera terminen, fri undervisning uti bokläsning, räknande, skrifning, sömnad, spånad och strumpstickning, för att danas till skickliga tjenstepigor och med tiden dugliga husqvinnor. De, som utgått och emottagits uti bättre hus, hafva emotsvarat hoppet. Examina hafva blifvit hållna, och tjenliga uppmuntringar gifna. En välgörare har detta år ditskänkt 80 par läderkängor. Den dyrbara nåden har vederfarits skolan, att H. M. Drottningen, under Dess resa denna höst, hugnat den med besök, uppmuntrat lärarinnan och barnen, besett dessas sysselsättning, förklarat Sitt nådiga välbehag, och till förstärkning af skolans fond, af gåfvor och testamenten uppkommen, förärat 100 R:dr B:ko. H. M. Konungen, hvars ädelmod omfattar och huldrikt understödjer hvarje god inrättning, har dessa år gifvit, och gifver ännu med Konglig frikostighet medel för denna skolas försäkrade bestånd.

På bekostnad af välgörare, som vilja vara till namnet okända, hafva 3 fattiga gossar och 3 fattiga flickor ibland skolbarnen blifvit fullt uppklädda, hvarförutan många fattiga flickor derifrån bekommit läderkängor.

Det bör härvid icke obemält lemnas, att en hederlig medborgare och barndomsvän inom staden, förklarat sig vilja skänka 50 R:dr B:ko, till inköp af strumpor åt fattiga skolbarn. Anstalt är fogad om dessa strumpors anskaffande.

Uti enskilta skolor inom staden hafva dessutom 200 barn blifvit med all flit och trohet undervisade.

Uti Uppfostringshuset, förr kalladt Arbetshuset, för fattiga barn, hafva detta år 125 barn varit intagna sålunda, att de yngre, ifrån 6 till 9 à 10 år, njuta allt