varit tilltalad för något brott, och att de alla äro väl frejdade och kände för en hedrande vandel. Härifrån får likväl undantagas sjömannen Westerberg, som aldrig bevistat nattvarden, eller ens nånsin varit inskrifven i någon af stadens församlingar.
= Värderingssumman på det i Handl. Hagermans gårdar i beslag tagne konfiskabla godset, har uppgått till 6,388 R:dr Banko. (Sk. Merc.)
HANDELS-UNDERRÄTTELSER.
Riga den 4 Januari. Vintern har nu åter allt utseende af varaktighet, och slädföret är godt. Sjöfarten är alldeles slutad, och bland de 27 här qvarliggande fartyg, befinna sig två Svenka och 1 Norrskt.
Reval den 29 Dec. På sena hösten har ett betydligt qvantum spanmål tillkommit, hvilket sannolikt skall förslå, tills ny tillförsel inträffar. Svenska och Norrska fartyg, som äfven varit behjelpliga med spannmålsimport härstädes, hafva gjort goda frakter. — Vintern har här inträdt ganska tidigt, hvarföre flere till S:t Petersburg bestämda fartyg nödgats hit inlöpa för att öfvervintra; deras laddningar skola transporteras landvägen till destinationsorten. Vi hafva i några dagar haft 18 graders (Reaum.) köld, och en nordostlig storm, hvars like få upplefvat. Många menniskor hafva ihjälfrusit, och, derest ej snar ändring inträffar, skola vägarne, i ansende till den myckna snön som fallit, knappt kunna passeras. Vår hamn, som ganska sällan plägar tillfrysa i Dec. månad, är nu redan till största delen belagd med is.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
England.
The Times för den 7 Jan. meddelar ett bref, undertecknadt Amicus, och ställdt till bladets utgifvare, som innebåller anmärkningar rörande allmänna ställningen i England, hvaraf vi tro oss böra anföra slutet:
"Alla sanna fosterlandsvänner, hvilkas politiska åsigter intagit en högre ståndpunkt och härflyta från en ädlare källa än låg egennytta eller någre fås intressen, önska se de särskilta grenarna af vår gamla Konstitution bibehållna i en orubbad jemvigt. När national-friheten var mest i fara för anspråken af aristokratiens prerogativer eller makt, lade de sitt inflytande i demokratiens vågskål. Nu, när Kronan är i fara och Adeln hotas, lägga de detta inflytande, med samma nit, och för samma rättvisa ändamål, i Monarkiens.
"Striden föres numera icke emellan friheten och tyranniet; den föres nu emellan friheten och anarkien. Frihet må vara lösen för begge partierna; men det åsyftade föremålet är icke detsamma. Det ena söker en frihet, som kan bestå med lagar och ordning, med religion och moralitet, med ägande rätt och samhällslugn, med bildade menniskors begrepp, känslor och sedvanor, kort sagdt: med friliet af förnuftsenlig beskaffenhet. Det andra vill äga en frihet, emot hvilken lagen är maktlös, och ordningen osäker; som skulle anse moraliteten såsom ett hinder, och religionen såsom ett tvång; som skulle beröfva ägande-rätten allt beskydd, och samhället sitt lugn; framalstra vilda seder och pöbelaktig smak, samt icke lemna rum åt grannlagenhet i tänkesätt eller heder i uppförande; med ett ord: snarare tigerns än menniskans frihet.
"De elementer som sätta samhället i fara, äro missbelåtenheten med tvång, och törsten efter makt; och om stormen skall bortsopa allt framför sig, om vår ädla Konstitution, detta seklers verk, det enda varaktiga tempel för sann frihet som verlden skådat, uti sin förstöring skall kungöra vårt vanvärde, och bli en grafvård, när den upphör att vara ett tempel, så skall jag, en gång för alla, om det ifrågavarande alternativet påkallar mitt val, icke tveka att göra det. Jag föredrager någon Regering framför ingen! Monarkiens Majestät framför pöbelns; spirans tyranni framför klubbans; tyrannens regering framför skräckväldets; och, om det är nödvändigt, till och med Påfvens ofelbarhet framför den förskräckliga ofelbarheten hos Mobben."
Frankrike.
Paris den 7 Jan. I dag kl. 1 middagstiden öppnade Ministern för Handels-departementet de 3 sammansatta Kommittéernas för åkerbruket, manufakturerna och handeln session; omkring 80 ledamöter voro härvid närvarande. Bland dem befunno sig Hrr Decazes, de Mirbel, Demarçay, de Rambuteau, Paturle och flere industriella notabiliteter.
Ministern öppnade sammankomsten med ett tal, och yttrade sig på följande sätt om sitt tullsystem:
"Det är för första gången, som mig den heder tillskyndas att öppna edert sammanträde. Jag har ännu icke bivistat edra förhandlingar. Tillåten mig att inför eder förklara huru mycket jag lyckönskar mig att få inhämta edra tankar, och begära medverkan af så många män, som befinna sig i spetsen för de särskilta grenarna af national-idogheten.
"M. Hrr! vi hafva endast att glädja oss öfver landets ställning; den berättigar till de skönaste förhoppningar; edert åliggande, likasom Regeringens, blir derigenom lättare. Del är alltid ett brydsamt kall att uppsöka hjelpmedel mot idoghetens lidanden. I ären lyckligare, då eder omsorg endast blifver att utfinna medel att underlätta dess framgångar.
"Sådan är den verkliga egenskapen af de kommersiella frågor, som nu äro under öfverläggning. Det är icke afsigten att hejda en tillbakaskridande rörelse, men att påskynda ett redan snabbt fortgående.
"Regeringen har redan rådfrågat eder, M. Hrr, under edra senaste sammanträden, öfver de hufvudsakligaste punkterna i tull-tariffen. — Hvardera Kommittén har utsagt sin tanka. Sedan edra öfverläggningar, har Konungen utfärdat kungörelser, som skola framläggas till Kamrarnes godkännande. Jag har icke i uppdrag att anmoda eder att på nytt öfverlägga om det, som redan blifvit handlagdt; men edra anmärkningar och edra yttranden skola alltid af Regeringen emottagas med det intresse, som påkallas af en förening utaf så redbara insigter.
"I kännen den anda, som gör sig gällande uti Regeringens beslut i tull-ärender. Vi befinna oss icke nu vid första upprinnelse-epoken af ett samhälle, som kan välja emellan afgjordt bestämda systemer. Arbetet och kapitalerne skola icke utskiftas efter en filosofisk urform af samhälls-inrättning; sedan längre tid hafva de varit fördelade emellan de särskilta grenarna af produktionen. Hvad mig angår, om det ålåge mig att ordna ett samhälle, i hvilket det förflutna icke fjättrade det tillkommande, så skulle jag icke tveka att, såsom grundregel för dess lagstiftning, framlägga principen af handelsfrihet; men åt de intressen, som händelserna och lagarna hafva framalstrat, bör man ägna ett förtjent undseende och aktning.
"Om det är obestridligt att civilisationens framsteg påkalla mera underlättade och friare förbindelser nationerna emellan, får man äfven erkänna, att, för detta syftemåls ernående, bör man inskränka sig till de förändringar, som äro förenliga med vidmakthållandet och skyddandel af landets industrigrenar. En Regerings pligt är, icke att förstöra, för att förbättra, men att förbättra, under det att den vidmakthåller. Midt under dessa så invecklade och skiljaktiga förhållanden, hvaraf våra gamla samhällen äro bildade, är det blott medelst fortfarande förhandlingar, som de handels-systemet tillhörande vigtiga frågor kunna af göras.
"Jernvägarne äro ett af de mest lysande resultater af vårt sekels uppfinningsförmåga. I alla de länder som omgifva oss, mångdubbla sig dessa nya kommunikations-medel. Frankrike bör icke stå tillbaka i denna allmänna rörelse. Då allt framgår omkring oss, kan ett fördröjdt framskridande på samma bana anses såsom en återgång. Lättheten i transporter är det första behofvet för vår industri: det är derigenom den skall finna medel att nedsätta sina priser och uthärda hvarje utländsk medtäflan.
"Ett ofantligt intresse, gemensamt för Åkerskötseln, Fabriksrörelsen och Handeln, är således fästadt vid ett skyndsamt anläggande af jernvägar. Hvilka kommersiella friheter är det väl lämpligt att tillägga dem, för att befordra deras anläggning? Hvilka särskildta stadganden böra, till förmån för dem, införas i våra tariffer? Se der en fråga, som jag öfverlemnar till edert bepröfvande; jag önskar att den må blifva föremål för de första öfverläggningarne under eder session.
"En annan fråga, som för det närvarande tages i betraktande, förtjenar likaledes eder uppmärksamhet. Man åsyftar, att uti handeln införa bruket af premier, fördelade medelst lottning. Regeringen har för afsigt att hos Kamrarne föreslå nödiga åtgärder, i ändamål att förekomma återställandet af Lotterierna, hvilka så rättvisligen af Staten blifvit afskaffade. Det åligger eder, att uttala eder tanka öfver ett ämne, som vidrör alla handels-intressen, och som ännu icke utgjort ett föremål för edra öfverläggningar."
Efter detta tal sammanträdde den sammansatta kommittén uti Utskott, för att välja ledamöter i Byråen, och Ministern utsatte till Thorsdagen den 17 dennes den första sammankomsten, hvilken kommer att ägnas åt jernvägarne. Det har icke varit fråga om 5 procents-räntans förändring, eller om någon afgift på socker af hvitbetor, såsom några tidningar af misstag uppgifvit. (Gaz. de France.)
Den i dag på morgonen anlända utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 15, och från Paris till den 9 dennes. Engelska tidningar medföljde icke. Af de nu erhållna underrättelser anse vi oss böra meddela följande:
{{sc:Frankrike}}.
Paris den 8 Jan. Sedan 6 §. af Adress-förslaget uti Pärskammarens gårdags-session blifvit antagen, oaktadt de deremot, synnerligen af Markis de Brezé, gjorda anmärkningar, och 7 §., rörande Englands mediation, oaktadt de af Vicomte Dubouchage gjorda invändningar, äfven blifvit antagen, hvilket likaledes ägde rum med alla de följande §§., skred Kammaren till omröstning öfver Adressen, då densamma blef bifallen med 99 röster mot 8.
Kl. 8 på aftonen emottog Konungen Pärskammarens stora deputation, som till H. M. öfverlemnade Adressen. Vice-Presidenten, Hr de Bastard, förde ordet. Konungens svar ar af följande innehåll: "Mina Hrr Pärer! Jag är lifligen rörd af de tänkesätt J yttrat för mina barn och mig; och det är såsom fader och Konung jag gläder mig åt dem J tillkännagifvit för min äldste Son. Tillvexten af Frankrikes välstånd, de bevis på förtroende och tillgifvenhet, hvarmed jag allt mera ser mig omgifven af nationen, skänka mig nya anledningar att, med en känsla af sällhet, emottaga de lyckönskningar J mig erbjuden. Jag delar med Eder den förhoppning, att alla våra önskningar skola uppfyllas, och att våra bemödanden, krönta med framgång, skola fortfara att åt Frankrike bevara detta lugn, denna frihet och denna storhet, till hvilkas vidmakthållande jag skattar mig lycklig att hafva bidragit."
Enligt berättelser från Oran af den 28 Dec., voro, samma dag, Franska expeditions-tropparna samtligen dit ankomna, för att vidare marschera till Tremecen. Dagen förut hade El Mezary, Abd-el-Kaders första Aga, ankommit till Franska högqvarteret, för att underkasta sig Marskalken Clauzel. Med honom anlände hufvudmannen för några Arabiska stammar, och erkände likaledes Franska suveräniteten.
Monitören innehåller åtskilliga Kungliga ordonnanser, genom hvilka 10 Marechaux de Camps, och ibland dem Marquis Oudinot, blifvit befordrade till General-Löjtnanter.
Furst Talleyrand är nu så vida återställd, att han i går kunnat uppvakta Konungen.
I förrgår aftons var stor hofbal, som bivistades af 3,000 personer. Konungen och Kongl. Familjen qvarstannade till kl. 2 på morgonen. Balen räckte till kl. 4. Bland de närvarande, anmärkte man hela Diplomatiska Korpsen, och ganska många Engelsmän, såsom Lord Manners Sutton, Lord Wiliam Bentinck, D:r Bowring, Hr Bulwer, Skottska Officerare i deras nationaldrägt, m. fl. Soupern öfverträffade i pragt alla föregående; mera än 600 damer serverades af de bakom deras stolar stående kavaljererna.
I Deputerade-Kammarens sammankomst denna dag, uppläste Presidenten det al Utskottet uppgjorda adressförslaget, som af Tyska tidningar förmäles vara affattadt i så smickrande ordalag för Konung Ludvig Philip, som väl ingen föregående adress ännu varit.
- (Hamb. Corr. och B. H.)
Öfver Holland till Hamburg ankomna underrättelser från Paris af d. 9 Jan., förmäla: att Pärsdomsto- len för skyldige förklarat flere af de i April-processen invecklade anklagade från St. Etienne, samt påbörjat undersökningen mot de Pariser-anklagade. — Lacenaire och Avril äro afrättade. (B. H.)
Spanien.
I Franska blad förmäles, att, enligt en telegrafdepesch från Bayonne af den 7 Januari, innehållande nyheter från Madrid af den 3, hade Prokuradores-Kammaren, den 2 och 3 Januari, efter en liflig debatt, antagit Förtroendes-lag-artiklarne, med stor majoritet.
De under Segastibelzas befäl stående Karlistiska tropparne hafva, den 1 Januari, intagit staden Guetaria. Garnisonen, 900 man stark, drog sig in i fästningen, som strängt inneslules af Karlisterne.
Engelska blad af den 8 Januari meddela följande underrättelser från krigsteatern i Spanien: Franska Legionen och en bataljon Arragoneser ankommo, den 25 Dec., till Sanguesa: denna Korps, 4000 man stark, står under General Berruels befäl; han qvarlemnade en bateljon i Yesa, för att underhålla kommunikationen med Lumbier. Den 28 afmarscherade Cordova och Evans från Pamplona till Puente la Reina, med 7000 man Infanteri och 200 Ryttare, för att hindra Ituraldes tillämnade anfall i Rivera. Grefve Almodovar qvarstadnade i Pamplona. Den 30 afgick General Cordova från Puente la Reina till Logrono, öfver Larraga, Lerin och Lodosa. — Den andra Karlistexpeditionen till Catalonien, skulle, den 4 eller 5 Januari, anträda sin marsch. Den 30 December hade 2 härtill hörande bataljoner redan ankommit till Ulzama-dalen, der den öfriga styrkan äfven skulle inträffa, och bilda en korps af 6000 man Infanteri och 200 man Kavalleri, under Brigadieren Tarraguals befäl. General Guerge befann sig i Estella, der han afvaktade den öfver honom nedsatta Krigsrättens dom.
- (B. h.)
Norra Amerika.
Tidningar från London af d. 9 Jan. berätta från Nen-York, under d 20 Dec., att d. 16 i samma månad en stor eldsvåda inträffat i sistnämde stad, dervid 650 till 700 hus, med varor, husgeråd, m. m. blifvit lagde i aska. Bland de förstörda husen räknas äfven Börsen och Posthuset, m. fl. Skadan uppskattas af någre till 14, och af andra till 26 millioner piaster. — Till Kongressen hade en från Massachusetts ingifven, och af Ledamöterne från de Norra Staterne lifligt understödd petition om slafveriets afskaffande, blifvit förkastad med 121 röster mot 95.
- (B. h.)
- (Insändt.)
FRAGMENTER UR STATSLÄRAN.
Då man vill göra sig reda för Statens väsende och idé, blir naturligen den första frågan den om Statens genom förnuftet gifna bestämmelse. Väl har man stundom sökt undgå eller afvisa denna fråga. Staten, har man sagt, bör ej tänkas såsom ett medel för ett utom den liggande ändamål: den är till för sin egen skull, eller den är sitt eget ändamål. Men denna invändning mot sjelfva frågan om Statens bestämmelse grundar sig endast på ett lätt undanröjdt missförstånd. Invändningen är giltig, så vida man blott rigtar den mot den åsigt, enligt hvilken man betraktat Staten såsom ett dödt mekaniskt konstverk, inrättadt med afseende på ett tillfälligt ändamål, och således saknande karakteren af sträng och egentlig förnuftsnödvändighet. Men utan tvifvel gifves det, utom denna, äfven en annan vida högre betydelse, i hvilken frågan om Statens bestämmelse kan fattas. Om man nemligen erkänner, eller till en början åtminstone förmodar, att Staten grundar sig på en nödvändig förnuftets fordran — en förmodan, till hvilken man får en tillräcklig anledning redan deraf, att en borgerlig Samhällsförening funnits i alla tider och hos alla Folk, som ej stannat på en alltför låg punkt af odling, — så blir det naturligen en uppgift för den på Statens idé riktade reflexionen, att göra sig full reda för denna förnuftsfordran i hänseende till dess ursprung och hela dess innehåll. Detta åter är samma fråga som den om Statens genom förnuftet gifna bestämmelse. Så fattad, innebär denna fråga, icke ett upphäfvande, utan tvertom ett uttryckligt erkännande af Statens ideela nödvändighet: den åsyftar ej något annat, än det fullständiga utredandet af sjelfva denna nödvändighet.
I äldre tider besvarade man den nämda frågan vanligast på det sätt, att man sökte Statens ändamål i hvad man kallade del allmänna bästa. Rätt förstådt, innehåller detta svar visserligen något sannt; men utan tvifvel är det dock alltför obestämdt och mångtydigt att kunna anses såsom tillfredsställande för den noggrannare och djupare inträngande
