Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-27.djvu/1

Den här sidan har korrekturlästs

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 21. Onsdagen den 27 Januari 1836.


Meteor. 0bs. Den 26 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,40, 2 1/2 gr. blidt, W mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,38, 3 1/2 gr. blidt, W. mulet. — Den 27 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,25, 3 1/4 gr. blidt, SW. storm, mulet.

Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen behagade förledne gårdag, Landtbruks-Akademiens högtidsdag, med Sin höga närvaro hedra Akademiens offentliga sammankomst, hvarvid Direktören, Hans Excellens Stats-Rådet m. m. Hr Grefve Mörner, uppläste den vanliga Berättelsen om de uti Landthushållningen i allmänhet här i Riket gjorde framsteg, och om Akademiens verksamhet under det förflutna året. Vid denna sammankomst, som var talrikt bevistad både af högre och lägre Embets- och Tjenstemän och af andra personer utaf Allmänheten, uppvistes ibland annat 2:ne för jordbruket och näringsfliten vigtiga uppfinningar, den ena, i modell, föreställande den i Kronobageriet därstädes, på Landtbruks-Akademiens bekostnad, med Nådigt tillstånd uppförde Torkinrättning för rinnande säd, uppå hvilken öfver 2000 tunnor spanmål redan blifvit torkade, och hvarunder blifvit utrönt, att 200 T:r i dygnet kunna på denna inrättning torkas, med hälften af den kostnad, hvartill vanligen sådan torkning uppgått; den andra, i naturlig storlek, ägnad till Linberedning, och på hvilken Linet kan på en gång bråkas, skäcktas och häcklas. Uppfinnaren, Öfver-Direktören och Riddaren Schwartz, hade den Nåden att af H. K. H. Kronprinsens Egen hand emottaga den medalj i guld, som Akademien för en sådan uppfinning utlofvat. Likaledes uppvisades flere skålpund Svenskt silke, som sistledne sommar bfifvit här produceradt.

= Uti Kongl. Operans Sallong var i går, i anledning af H. M. Konungens höga födelsedag, en serskild eklärering under Spektaklet föranstaltad. Efter dettas slut, begärdes och afsjöngs Folksången.

= Under loppet af sistl. vecka hafva följande varu-artiklar, genom mäklareslut å Stockholms Börs, blifvit till nedannämde priser för kontant försålde; nemligen: Hvete per tunna 13 R:dr 36 sk.; Råg per tunna 11 R:dr; Ärter per tunna 9 R:dr 12sk.; Korn per tunna 9 R:dr 12 sk.; Bränvin per kanna 44 sk., 44 sk. 6 r:st. à 1 R:dr; Patentolja per kanna 3 R:dr; Hampolja per kanna 2 R:dr 18 sk.; Kaffe per skålpund 30 sk.; Havanna Socker per skålpund 16 sk. 6 r:st.; Lissabons salt per tunna 4 R:dr 36 sk., allt Riksgälds.

= Stockholms Vågpriser den 25 Januari: Jernplåtar, valsade 29 l/2 R:dr; dito smidda 25 R:dr; Garkoppar 130 R:dr; Stål 7 3/4 R:dr.

= Kommerse-Kollegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om Fabrikernes och Manufakturernes ställning i Riket år 1834, hvilken berättelse kommer att i vanlig ordning genom Kollegii försorg till trycket befordras, ådagalägger, bland annat, följande förhållanden:

1:o Egentliga Fabriker och Manufaktur-verkstäder uppgingo år 1834 till ett antal af 2021 st. och sysselsatte 14,479 arbetare, samt åstadkommo tillverkningar till ett sammanräknadt värde af 11,288,324 R:dr, som med 266,599 R:dr öfverstiger tillverkningsvärdet för år 1833. Under loppet af 1834 hade Fabrikernas antal ökats med 1 och arbetarnes med 571.

Bland de olika slags Fabriksrörelser, som i Riket idkas, omnämnes i första rummet Klädes- och Ylleväfnads-tillverkningen. Denna tillverkning bedrefs år 1834 vid 105 Fabriker med 549 stolar och 3,271 arbetare, och uppgick till et värde af 3,557,377 R:dr eller 273,983 R:dr mera, än fabrikationsvärdet år 1833. Tillverkningsqvantiteten af kläde, som sistnämnde år utgjort 586,577 alnar, hade år 1834 ökat sig till 632,663 alnar, hvaraf 416,242 tillverkats i Norrköping och 97,666 i Stockholm, samt återstoden hufvudsakligen i Nyköping, Halmstad, Wexjö, och vid åtskillige Fabriker på landet i Linköpings och Carstads Län. Oaktadt den ökade Klädestillverkningen, har importen af utländsk Ull år 1834 med 69,702 skålp. understigit den för år 1833, och, hvad den finare ullen beträffar, uppgått endast till 41,829 skålp., hvilket, med hänsigt till de betydligare qvantiteter medelfina Kläden, som samma år tillverkats, lemnar rum för den öfvertygelse, att ull-kulturen i Sverige äfven nämde år varit i fortsatt framskridande, samt att de åtgärder, som i och för densammas befrämjande blifvit vidtagne, skola, efter hand, men säkert leda till det dermed åsyftade ändamål.

Vid 47 i gång varande Fabriker för tillverkning af Bomulls- och Linne-väfnader, har fabrikationen uppgått till 945,192 alnar egentligen så kallade väfnader, samt 62,994 st. dukar, alltsammans upptaget i värde till 420,251 R:dr. Om härmed jemföres tillverkningsbeloppet för år 1833, finnes att fabrikationen af bomullslärft och finare bomullsväfnader, såsom Gingang m. m., ökats, men deremot af allmännare kulörte bomullstyg, hvilka utgöra föremål för husväfnadsindustrien, så betydligt minskals, att den understigit 1833 års tillverkning med 117,710 alnar. Värdet af hela produktionen har dock öfverstigit det för år 1833 uppgifne, med 5,088 R:dr. — År 1834 har införtullats bomullsväfnader för ett värde af 462,758 R:dr och exporterats 9,627 alnar, skattade till 8,022 R:dr. Importen af Linneväfnader samma år har i värde uppgått till 72,967 R:dr, och exporten till nära lika summa, eller 70,613 R:dr.

Importen af Bomull uppgick år 1834 till 758,422 skålp., samt af bomullsgarn till 831,217 skålp., hvilket import-qvantum understiger det uppgifna införselsbeloppet år 1833, af bomull med 35,306 skålpund och af Bomullsgarn med 144,765 skålp. Och då nära nog ett lika förhållande i afseende på importen af Bomullsgarn ägde rum år 1833, eller att införseln af denna vara minskades med 140,000 skålp., kan deraf slutas till den fördelaktiga verkan, som införandet och begagnandet i Riket af, i andra länder uppfunne, förbättrade machiner för åstadkommande af Bomullsspånad medfört.

Mechaniska Bomulls-spinnerierna, hvilkas antal år 1833 utgjorde 7, men år 1834 ökats till 9 st., hafva sistnämnde år åstadkommit ett spånadsbelopp af 328,074 skålpund, hvilket öfverskjuter det för år 1833 uppgifna, med 19,824 skålp.

Tillverkningen vid Segel- och Tältduks-fabrikerne har år 1834 utgjort 232,307 alnar, uppskattade till 133,683 R:dr. Importen af dylika varor, som endast varit medgifven från Finland, har under berörde år inskränkt sig till 2,375 alnar.

Värdet af tillverkningarne vid inhemska Siden-fabrikerne har år 1834 uppgått till 499,441 R:dr, som med 21,796 R:dr öfverstiger tillverkningsvärdet för år 1833.

(Forts. e. a. g.)

Götheborg den e3 Jan. Sistl. Torsdag förekom vid Stadens Kämners-Rätt det af Stadsfiskalen, på Landshöfdinge-Embetets befallning, anställde åtal mot häktade Handelsbokhållaren H. Lidbäck. Sedan, vid detta tillfälle, större delen af borgenärerne uti Handelshuset C. Lidbacks Enka & Comp. konkurs fått, hvar för sig, uppgifva sina fordringar, jemte sättet på hvilket dessa tillkommit, afgaf Lidbäck deröfver förklaringar, hvilka, om än icke tillfredsställande inför hvarken Lagen eller enskilt öfvertygelse, likväl rättvisade deras omdöme, som finna en stor kontrast emellan Lidbäcks goda hufvud, samt dess karakter och hjerta. Vid detta tillfälle lät Enkefru Lidbäck, genom Ombud, tillkännagifva, att hon, för sin del, icke instämde uti något åtal mot sonen, med anledning af hans förvaltnings-åtgärder. Domstolen beviljade Fru Lidbäck tillträde hos sin son i häktet, under iakttagande af de vilkor derföre, hvilka Justitie-Borgmästaren, den der har öfverinseendet öfver Stadshäktet, kunde föreskrifva.

Lidbäcks inställelse i Rådhus-Rätten sistledne Onsdag var föranledd, dels af en utaf Lidbäck till Rådhus-Rätten ingifven skrift, hvari han begärte, att Rådhus-Rätten ville för honom förordna biträde i Rättegången för de mål, som mot honom vid Stadens Domstolar kunde blifva anhängige, och föreslog dertill v. Häradsh. Thomée, som dock afsade sig detta förtroende, hvarefter Rådhus-Rättens utlåtande blef, att Rätten ej fann skäl att för Lidbäck nu förordna något Rättegångsbiträde; dels för att höra Lidbäck öfver bolaget C. Lidbäcks Enka & C:o Borgenärers, genom gode männen A. E. Hæger och Westerberg, framställde anhållan, att han, på grund af bolagskontrakt med modren, måtte åläggas göra konkurs, öfver hvilken anhållan Lidbäck förklarade, att han bestridde yrkandet af skäl, att det åberopade Bolagskontraktet icke vore undertecknadt af modren, utan blott ett chartek till kontrakt, och att han ej hade egendom att afstå eller någon kreditor att afstå den till.

(Göth. Dagb.)

Uddevalla den 22 Jan. Natten till sistlidne Söndag anträffades vid Stången, 3/4 mil vesterut på kusten af Fräkne Härad, och togs under beslags-anspråk, af Krono-Länsmanncn Frankenberg och förre Krono-Länsmannen Nilsson, 2:ne fastager, af omkring 190 kannors rymd hvardera, hvilka, införda till Sjötullskammaren härstädes, öppnades och befunnos innehålla helt andra saker, än man vanligen plär inrymma i dylika kärl, neml. manufakturvaror, bestående af finare kläden, shawlar, dukar, kambrick, m. m., alltsammans värderadt till cirka 4000 R:dr Rgds. (U. W.)

Linköping. En arbetsam och beskedlig inhysesman vid namn Lars Lilja, från S:t Lars församling, begaf sig hemifrån Nyårsafton på e. m. i afsigt att besöka sin hustrus åldriga och torftiga föräldrar uti Svinstads Socken. Han medförde 3:ne små andaksböcker, i hvilka han ämnade läsa under helgedagen, samt till nyårsgåfva åt de gamle ett litet knyte mjöl och en besparad kaka. Sjelf hade han ej förtärt annan föda, än ett litet stycke bröd på morgonen. Under vägen uppsökte han en bekant, och undfägnades med en mindre sup bränvin utan mat, hvaraf han, som var frusen, blef liksom uppvärmd och något oredig. Qvarhölls derföre till sent på aftonen, då han, fullt sansad, fortsatte vandringen omkring 1/2 mil. För personer, hvilka han nära kl. 8 på aftonen träffade, tillkännagaf han, att han olideligen plågades af kölden, men ville ej gå in under tak för att ej komma för sent till sitt föresatte mål, som var ej långt derifrån. Men knappast hunnen några hundrade alnar, blef allmänna landsvägen hans dödsbädd. Blott några steg från Svärföräldrarnes stuga fann man honom, tidigt på morgonen Nyårsdagen, ihjälfrusen. Enligt anställd undersökning, har han dödt i följd af hunger och köld. Ansigtet, händerne och nedra delen af kroppen voro kylde. Han var gift och fader till 7 barn, och hade alltid varit en öm och omtänksam make och far. (Link.-Bl.)

Kalmar den 20 Jan. På flera år hafva vi ej haft en så sträng vinter, som denna. En tilltagande köld och starkt snöfall gifva oss hopp, att vi ej snart skola förlora det goda slädföret. Sundet, som i förra veckan var farbart, upprefs af den häftiga storm, som rasade sistlidne Söndag och Måndag. I natt har det åter frusit till, men icke så starkt, att man utan fara kan färdas häremellan och Öland. (Kalmar-Bl.)

Christianstad. Man äger nu de bästa förhoppningar att snart nog se den borgarskola organiserad, hvartill Rektorn vid härvarande lärdomsskola, Hr Böklin, uppgjort plan och låtit utgå inbjudning. Förslaget har af Borgerskapet blifvit omfattadt med den värma, som ämnets vigt förtjente, och redan har, endast inom handtverks-societeten, ett antal af omkring 90 elever blifvit tecknadt. Det är att förmoda, det handelskorpsen likaledes låter anteckna ett icke obetydligt antal. Emellertid har en deputation af Borgerskapet för förslagets aktningsvärde upphofsman, Hr Böklin, tolkat samhällets erkänsla för hans äfven i detta afseende ådagalagda nit för uppfostringsväsendet, samt förklarat sin beredvillighet att på allt sätt befrämja företagets framgång, och man lärer nu som bäst vara sysselsatt, att, i samråd med honom, uppgöra grunderna och sättet för skolans organisation.

= En sorglig händelse inträffade den 18 dennes. Kapten af Klercker och Handlanden Åhsström, som företagit en resa till Åhus, togo, då de på hemresan ville passera den så kallade Hammarsjön, under mörkret (kl. omkring 7 på aftonen) miste om rätta stråten, och nedkörde i ett strömdrag. Det lärer dröjt närmare 1/2 timma, innan ropen efter hjelp hördes på det några hundrade alnar från stället belägna Hammar, hvarifrån folk omsider ankom och lyckades att rädda Kapten af Klercker och den medföljande drängen, hvaremot Handlanden Åhsström olyckligtvis fann döden i strömdraget. Äfven hästarne drunknade. (Sk. Post.)


HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

London den 5 Januari. En större liflighet har varit rådande i Jernhandeln under det sist tilländalupne Qvartalet. Svensk produktion (vanliga märken) har blifvit betalt med P. St. 13: 10 sk. per Ton i bonds. Engelskt så kalladt Common-Iron har under samma tid realiserat P. St. 8. 5 sk. à P. St. 8. 11 sk. per Ton. Vidkommande det sednare, äro Bruks-Patronerne i Staffordshire så sysselsatta med fullbordande af Stångjerns-reqvisitioner, att de icke på fyra månader kunna åtaga sig nya lefveranser. Uti Wales åter äro alla så öfverhopade med förfärdigandet af behofvet för the Rail-Roads, att de omöjligen kunna emottaga för en lång tid nya reqvisitioner. Till följe af allt detta lärer en ny förhöjning af 10 sk. per Ton i dagarna vara tillämnad, som kommer att uppbringa priset till 9 P. St. per Ton; men detta oaktadt förmodas att ytterligare påökningar komma att ske.


Passagerare.

Inpasserade den 10 Jan. Stadsmäklaren Bleij, Polis-Gevaldigern Wiothi, medförande den arresterade Liedbäck; Sadelmakare-Gesällen Fredriksson, Konstberidaren Marvig med dess Hustru, Artilleri-Officeraren Grefve Hamilton, Sjö-Officeraren Bagge; den 12: Timmer-Gesällen Borrman, dito Struck, Tobaksspinnare-Gesällon Åström; den 13: Handels-Fullmäktigen Ringel, dito Heilbut, Handlanden Johansson, Kuriren Rödin. Utpasserade den 10 Jan. Fabrikören Norlander; den 11: Styrmannen Örsted, Kofferdi-Skepparen Pettersson; den 12: Handels-Expediten Friedländer, Fröken Zeuthen, General-Konsuln och Riddaren Schéel med Hustru och Kammartjenare.


Öresunds-lista.

Från och med den 15 till och med den 17 Jan. har ej något fartyg med destination till eller från Sverige passerat Sundet. Den 18 om morgonen var vinden W. i Sundet. — Från och med den 18 till och med den 21 Jan. passerade blott ett Fartyg från Sverige; det var Pinasso, Kapiten Mönsted, kommande från Stockholm och destinerad till Rander med jern. Den 21 om morgonen var vinden W. i Sundet.