Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-11.djvu/1

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 34. Thorsdagen den 11 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 10 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 24,98, 3/4 gr. blidt, W. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 24,93, 1 3/4 gr. kallt, SW. klart. — Den 11 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 24,85, 3 3/4 gr. kallt, — klart.

Icke=Officiella Afdelningen.


INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.


Hennes Maj:t Drottningen samt DD. KK. HH. Kronprinsen och Kronprinsessan täcktes i går, Hennes Maj:ts och den Kongl. Prinsessans höga Namnsdag, bivista en af Hans Exc. Herr Norrska Stats-Ministern anställd fète med bal och souper, hvartill omkring 350 gäster voro inbjudne. Hennes Kongl. Höghet öppnade balen med General-Löjtnanten Friherre Wedel-Jarlsberg, och Hans Kongl. Höghet, som vid detta tillfälle bar Norrsk Generals-uniform, behagade dansa första dansen med Stats-Sekreteraren Due’s Fru, född Sibbern.

= Till Kongl. Maj:t hafva Hof-Jägmästaren H. Falk samt Bruks-Patronerne J. Wærn och M. Bellander nyligen ingifvit en underdånig ansökning, om tillåtelse att uti Öfre Elfvedals Härad af Wermlands Län inom Ny och Dahlby Socknar få anlägga 24 Stångjerns-härdar och Hamrar med 12,000 Sk℔ nytt Stångjerns-smide. Ansökningen är remitterad till Bergs-Kollegii underdåniga utlåtande.

= Enligt till Kommerse-Kollegium inkommen Personal-lista å härvarande Judiska församlingen för år 1835, var förhållandet som följer: gift folk 130 personer, enklingar 10, enkor 30, ogifte, öfver 15 år, 114 af man- och 81 af qvinkön, barn, under 15 år, 85 gossar och 65 flickor; summa efter könen 274 af man- och 241 af qvinkönet, eller summa summarum 515 personer. Bland detta antal voro 30 Grosshandlande, 11 Minuthandlande, 43 som idkade diverse näringar och 17 fabriksrörelse. Hushållens antal steg till 101. Under året födde barn 9, döde 12 af begge könen.

= Fortsättning, från gårdags-bladet, af uppgifterne rörande Bergverken i Rikets Norra Provinser:

Ångermanland. Härstädes, hvarest inuti landet, oaktadt alla efterforskningar, några större malmlager icke blifvit anträffade, fortsättes endast brytningen af de titanhaltige jern-malmerne på Ulfön uti Skärgården; hvarvid dock Geschvornern anmärkt, att vederbörande nog mycket eftersätta den rikaste, med förbigående af den svagare malmen. Brytningen har uppgått till 2,450 Sk℔.

Jemtland. De på Grötoms bys område inom Kalls Socken inmutade jern-malmer, för hvilkas tillgodogörande Kongl. Maj:t, under den 19 April 1834, nådigst beviljat tillstånd till anläggande af särskilte Jernverk, hafva likväl icke blifvit med arbete belagde, hvarföre icke eller någon början med jernverkens uppförande ägt rum.

Då det för Jemtland, som ännu för dess population saknar nödiga näringsfång, skulle blifva af högsta vigt, om någre betydligare malm-anledningar, hvartill spår på fler ställen skola finnas, kunde upptäckas, har Kongl Maj:t, under den 6 December ofvanberörde år, uppå derom af Läne-Styrelsen gjord underdånig hemställan, nådigst förordnat, att en undersökning af Geschvornern Morell skall anställas, till utrönande af förhållandet med Jemtlands malm-fyndigheter, hvilka forskningar, efter en med BergsKollegii minne uppgjord plan, sistlidne sommar blifvit började, så att resultaten deraf framdeles torde blifva föremål för en afgifvande berättelse.

Herjeådalen. Det i Tännäs Socken på Fjellen invid Norrska gränsen belägne Blixgrufve jernmalmsfält, det enda inom detta landskap upptagne, och innehållande en fattig, sparsamt spridd fyndighet, har blifvit efter vanligheten bearbetadt af Ljusnedahls Bruksägare, som fortsätter jerntillverkningen i den mån rudimaterier och afsättning, hufvudsakligast på Norrige, det medgifva. Härvid torde kunna anmärkas, att Ljusnedahls Jernverk, år 1761 privilegieradt till 400 Sk℔. smide, då ej fick anläggas under annat villkor, än att 1,200 Daler Kopparmynt årligen skulle användas på försök efter derstädes förut befintlig kopparmalm; och har sedermera Bruket, med afseende å verkets aflägsna läge och det gagn som deraf sprides inom denna näringslösa ort, ganska länge varit befriadt från allmänna utskylder, men betalar nu, enligt Kongl. Resolutionen den 14 Juni 1826, för Stångjerns-smidet enkel hammarskatt, ehuru frihet från afgifter för Tackjerns-blåsningen ännu tillgodonjutes.

Den ur Blixgrufve-fältet uppbrutne jernmalm har år 1834 uppgått till 1,450 Sk℔.

Helsingland. Likasom året näst förut, har endast den uti Gymåsberget på Woxna Bruksskog belägna, så kallade Midsommars-grufvan blifvit arbetad; dock lära utsigterne för dess framtida bestånd icke vara serdeles förhoppningsfulla. Den erhållna fattiga, men godartade malmen, har utgjort 1,167 Sk℔.

Arbetet uti malm-anledningarne på Gockskärs, Middags och Sumåsbergen, tillhörande Österbo Masugn under Strömbacka Bruk, har under året varit inställdt, emedan man för närvarande ansett dessa malmer icke kunna med fördel vid sistnämde Masugn begagnas.

Af hvad nu är anfördt, synes således, att uti de här ofvan omnämde Norra Landskapen, hvilka till ytan utgöra mera än halfva delen af Riket, samt otvifvelaktigt innehålla skogar, till omfånget vida större, än de uti Rikets öfriga Län befintlige, någon malmförande trakt af betydligare värde ännu icke kunnat upptäckas, utom de i Lappmarkerne befintlige malmtillgångar, men hvilka för deras aflägsenhet blott af några få verk kunna begagnas; och endast härigenom förklaras det förhållande, att blott omkring 54,000 Sk℔., eller vid pass 1/8:del af Rikets privilegierade smide, här finnes vara lokaliseradt. Af Utö svagare malmer och de från Roslags-Grufvorne måste således tackjerns-blåsningarne på flera ställen hufvudsakligen underhållas; och då ett lägre kolpris tillåter, att påkosta den svaga malmen transport-utgifter, samt de Masugnsägare, som nyttja Utö och andre fattigare malmer, från längre tid tillbaka åtnjutit lindring uti lösningspriset för Tionde-tackjernet af blåsningarne, torde väl de redan anlagda verken med någon fördel kunna bedrifvas. Men hvad angår frågan om mera utvidgade Jernverks-anläggningar inom dessa Norra orter, synes det, som behöfde derförinnan någon förändring uti nu varande förhållanden föregå, antingen genom nya malm-upptäckter inom sjelfva orten, eller förmedelst Gellivare-malmens tillgängliggörande för det nedre kustlandet, eller ock, att de nu med hopp om framgång fortgående försök, till förbättringar uti sjelfva jernberedningen och särdeles Tackjerns-blåsningen, slutligen erhålla den utveckling, att genom lägre tillverknings-priser rudimaterierne af malm eller tackjern kunna bära den större transport-kostnad, som vid jernhandteringens bedrifvande uti inre delarne af landet ifrågakommer; helst kändt är, att de flesta af de i desse orter befintliga verk ej kunnat anläggas på andra ställen, än vid hafskusten eller invid de större dermed i närmaste förening varande vattudragen.

(Forts. e. a. g.)

Götheborg den 6 Febr. Kongl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället härstädes har redan för tvenne år sedan beslutat att här stifta ett naturhistoriskt Museum, såsom depot hufvudsakligen för nästgränsande Kustprovinsers sällsyntare natur-alster. — Denna anstalt torde hos Allmänheten ännu vara föga känd, och man har derföre, utur flere skäl, ansett en anmälan derom icke vara öfverflödig. — Enligt den för Inrättningen fullständigt upprättade plan, bar den blifvit ställd under inseende och förvaltning af tvenne Kongl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhällets Ledamöter, en af Physiska och en af Zoologiska afdelningen, hvarjemte till deras biträde för den närmaste vården och speciella behandlingen af samlingarne samt dessas tillhandahållande åt Allmänheten, en Amanuens blifvit förordnad. Inrättningens Styrelse har för öfrigt blifvit bemyndigad att bilda en särskilt, af Kongl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället oafhängig, förening af Korrespondent-medlemmar, utan inskränkning till visst antal, kallade bland sådane inom Vestra Kustprovinserne eller Götheborgs Stift bosatte män, som, nitälskande för nyttiga kunskapers spridande, finnas beredvillige att för Stiftelsens ändamål medverka. Af denna utgrening till just desamma orter, som äro afsedda till föremål för den gemensamma forskningen, har man trott sig komma att upphemta en dubbel vinst, — icke blott genom understödjandet af Inrättningens financiela tillgångar, utan äfven och synnerligast genom de direkta bidrag af natur-ämnen och observationers meddelanden, som endast på sådan väg kunna allmänheten tillgodokomma. Tjenlig lokal för Inrättningen är anskaffad och inredningen deraf med den skyndsamhet bedrifven, att den preliminära regleringen med visshet kan antagas till instundande sommar vara fullbordad. Flere upplyste och aktade medborgare hafva lemnat frikostiga tillskott till anläggningskostnaden, och ej obetydliga bidrag af naturalier hafva redan tillflutit Inrättningen, så att, om till dennas framtida förkofran får slutas af den välvilja, hvarmed den redan vid grundläggningen blifvit omfattad, den utan tvifvel snart skall hafva uppnått den grad af fulländning, som för ändamålet är afsedd och kan uthålla täflan med andra orters enahanda stiftelser.

(Göth. Dagbl.)

NORRSKA UNDERRÄTTELSER.

Christiansand den 30 Jan. Den 26 Jan. var i år, såsom vanligt, en festlig dag så väl för Christiansand, som för hela landet. Ifrån morgonstunden ända till aftonen svajade i hamnen alla de nationers flaggor, hvilkas skepp för det närvarande befinna sig härstädes. Om förmiddagen var parad på torget af härvarande garnison. Till middagen hade en mängd personer af begge könen församlat sig i Sällskapet Föreningens lokal, hvarvid, sedan en för tillfället af Rektor Boye författad sång blifvit afsjungen, Hans Maj:t Konungens skål proponerades under nio gånger återupprepade hurrarop, med ackompanjement af fanfarer. Derefter blefvo, under sång och musik, skålar proponerade för Hennes Maj:t Drottningen, Deras Kongl. Högheter Kron-Prinsen, Kron-Prinsessan och de Kongl. Barnen, Norrige, Föreningen, Storthinget, den Norrska Regeringen samt för Handel och Sjöfart, förutan flera andra skålar, som föreslogos af enskilta medlemmar af sällskapet; och här behöfver icke nämnas, att skålen för Kron-Prinsen, som genom sitt ädla och värdiga sätt intagit allas hjertan, ej var den, som dracks med minsta enthusiasm. Om aftonen var stor supé i Borgarklubben, att ej räkna mindre sällskaper i privata kretsar, och man kan verkligen säga, att glädje och munterhet herrskade öfver hela staden. Flera privata och alla offentliga byggnader voro illuminerade. Utanför Sällskapet Föreningens lokal sågs i transparent Hans Maj:t Konungens namnchiffer med krona öfver, och derunder följande inskription:

”Rigets Gjenopretter
Frihedens Beskytter.”

Och på sjelfva sokeln lästes:

Gud gifve Aar
Det Övrige tager Du af Dig Selv.

Dagens högtidlighet slutades med bal i Borgarklubben; balsalen var prydd med Hans Maj:t Konungens bröstbild i transparent, hvarunder var anbragt en annan inskription, som förtäljde Norrska folkets kärlek till den högsinnade Furste, under hvars spira det i så många år hade njutit lyckan af fred och endrägt.


UTRIKES UNDERRÄTTELSER..

FRANKRIKE.

Paris den 27 Jan. Svenska Ministern Grefve Löwenhielm gaf i går en stor middag, i anledning af den då inträffade årsdagen af hans Monarks födelsedag. Ministerns hotel var om aftonen illumineradt.

(Temps.)

Dito den 25 Jan. Den vid öppnandet af innevarande års session, för en förment komplott mot Konungen, arresterade Hr Levrault, hade, jemte tre andra personer, som i samma sak varit invecklade, i förrgår blifvit frigifven. I de ministeriella bladen ordades mycket, för några månader sedan, om en i Toulouse upptäckt Carbonari-förening. Flere arresteringar blefvo, i följe häraf, verkställde, och efterforskningar anställda i alla södra departementer. Under loppet af ransakningen har dock händelsen visat sig vara af föga betydenhet, och målet har nu blifvit afdömdt af tukt-polis-domstolen i Toulouse. Emedan denna förening, bestående af 20 personer, icke af Regeringen erhållit tillstånd att sammanträda, och således är lagstridig, har den blifvit upplöst, och 7 af dess medlemmar dömde från 1 års till 2 månaders fängelse, samt hvarje Ledamot särskilt till 50 Franks böter.

Icke mindre än 17,503 personer hafva redan hos Pärs-Kammarens Referendarie anmält sig att bivista Fieschi-undersökningen. (Hamb. Corr.)

Dito den 26 Jan. I dag har underrättelse hitkommit att General Alava, i grannskapet af Tours, på dess hitresa, stjelpt med sin vagn och afbrutit ett ben.

Från Toulon skrifves under den 20 dennes: ”Nya sjörustningar hafva här blifvit anbefallte. Utom de 6,000 hängmattor, som ännu finnas i magasinerne, skola 4,000 nya förfärdigas. Detta antal är för stort endast för örlogsskeppen, och således torde ännu en krigs-expedition vara å bane. Man vill i Toulon veta, att Turkiska flottan skall anfalla Tunis, der landsätta troppar, och med dem, i förening med Bejen af Constantineh, oroa oss i Algier, på det att vi icke mera må bekymra oss om Orienten.”

(Hamb. Corr.)

Utur le Journal des Débats meddela vi följande utdrag af Storsigillbevararen, Hr Persils, vid aflemnandet till Deputerade-Kammaren af lagförslaget rörande Stats-Rådets reorganisation (se Stats-Tidn. N:o 29), hållne tal:

”Mina Herrar! det lagförslag, som vi nu företaga till öfverläggning, rör sammansättningen af Stats-Rådet, ett ämne af vigt, på hvilket, sedan lång tid tillbaka, Allmänhetens, Regeringens, Kamrarnes uppmärksamhet varit fästad. Den svårighet man haft för att tillvägabringa redaktionen af en dylik lag, är mera än tillräcklig för att bevisa huru svårt detta ämne varit att utreda.

”Man får likväl vakta sig från att tro, det de