skämtet som en boll flugit ur hand i hand, med äk- ta pregel af Wienerwilz. Mycken naivitet ligger i Wiener-dialekten. Intet språk har sådan rikdoin och mångfald af diminutiver; icke allenast nomina sub- stantiva hafva sådana, utan alla partes orationis. Till och med den lilla simpla partikeln "aber" för- vandlas i prunkande lon till "aberl". — Men talar myckel i Wien om den tid då Raimund, Schustcr och Therese Kronei uppträdde tillsammans på tliea- tern i Leopoldstadt. Jag såg Sehuster för sista gån- gen uppträda i die Sylphide af Th. Krones. Efter en 40-årig skådi ■spclai bina, skulle han draga sig tillbaka i ro. Denna ro fann han ett par veckor sednare i gr.ifven. Raimund, som någon lid gifvit gästroller i Munchen, kom tillbaka till Wien, för att ledsaga sin medbroder till den sista hvilan.
I Scholtz har Wien en förträfflig komisk konstnär. Under den tid jag var i Wien, gafs 40 gånger å rad för fullt hus en ny pies, vid namn zu ebener Erde und erstcr Stock, öder die Laiinen des Gliicks, af skådespelaren JVestroy. Detta stycke hade till stot- del Scholtz att tacka för sin lycka. Han spelte i det- samma en lat, sömnig, flaskan tillitande, afsigkommen "Tdndler" , som lefver på nåder hos sin fattiga syster och svåger, med en så gedigen humor, att något lusti- gare knappt kan länkas. Sjelfva pjäsen var icke af nå- got särdeles värde, men hade den nyheten att man på en gång spelade i två våningar, dymedelst att thea- tern var delad på tvären. Att denna uppfinning skulle gifva tillfälle till en hel hop lusliga kontra- ster, är naturligt, då i den öfra placerades en rik och i den ncdra en fattig familj, af hvilka den förra genom lyckans nycker tvingades att flytta ner och den sednare upp. Den förnuftigare delen af publi- ken gick icke så mycket dit, för att se piesen, som för att se Scholtz. Han blcf också med enthusia- stiskt bifall emotlagen. För sin egen räkning hade författaren skrifvit en gemen och högst äcklig be- tjentroll. Piesen gafs på Thcater an der TVien.
Den rätta folktheatern är i Leopoldstadt. Endast att inträda i denna Salong, erbjuder en egen syn för en Nordländare. Den hederliga skomakaren, den på sinn blå handskar igenkänneliga färgaren, den af krokiga knän och fingrar förrådde skräddaren, das Stubin- inndel med sm nystärkta ncglige' på hufvudel, die fVascluriiui med sin atmosfer af såpa, juveleraren med sin h.il(a butik på fingrarne, här och der en Grek, Dalmalier, Turk eller Jude i »in Österländska kostym, och slutligen de hesa JJNumeros's" som armbåga sig fram genom trängseln med'sina brickor och ropa med evinneilig monotoni: Mandebnilch, Limonade, Punsch, Theaterzettel ge/HUig? — allt detta ar redan ett bro- kigt skådespel, v il v irdt sina 36 Kreutzer. Bakom läckelset stå kejsarstadens utmärktaste komiska konst- närer, beredda att af den blandade publiken röna lik- eiltitrhet eller vinna stormande bifall. Täckelset går upp. Qvickhcter hagla och regna och studsa elastiskt från den ena till den andra. De aflägnaste allusio- ner på Wienerlifvct gå som ett elektriskt slag genom församlingen. Man skrattar, man jublar, man kik- nar, och hem tar sig endast för att med tårar i ögo- nen på nytt skratla, jubla och kikna. Det är en herrli" syn att se glada menniskor. Hvad har verlden gjort vår tids ungdom för ondt, att den ständigt skall beklaga sig öfver ett förloradt lugn och ett sönderslitet tviflande hjerta, som slutligen utbrister i förtviflans skri och hån mot allt heligt? Är Wienaren att klan- dra, för det han är välsignad med ett godt lynne? Vi vilja höra hvad "das /unge Deutschland" har att säga, som nu för tiden gör så mycket väsen af sig och sin nya lärdom.
Striden emelllan Karl Gutzkow — representanten för det så kallade junge Deutschland — och FVolf- gang Menzel, uppfyller för närvarande alla Tyska journaler, och utgör samtalsämnet i alla vittra socie- teter; den är troligen längesedan genom tidningarne bekant i Sverige. Den har egentligen uppkommit genom en af Menzel författad Recension af Gutzkows roman Wally die Zweiflerinn, och har en tid blif- vit förd i Bihanget till Allgemeine Zeitung med yt- tersla bitterhet och med personliga utfall. Senare har den gifvit anledning till åtskilliga stridskrifter emellan de motsatta partierna. Wally är en af de smutsigaste böcker, som någonsin lemnat tryckpress. Den är icke allenast i ytlerstagrad^otuk tig, utan äfven
hädisk.--------Förut har Gulzkow upplrädt i en roman :
Maha-Guru, der han förelagt scenen i Thibet, för att få tillfälle visa, alt allt hvad vi kalla religion och seder, endast är något konventionclt. Man lär, att i Thibet två bröder kunna ha en hustru, och alt gudar kunna af- och tillsättas genonf intriger. Alla rättänkande hålla naturligtvis med Menzel, men man tror dock att Menzel, genom sin för stora häftighet, gifvit Gutzkow en för stor publicitet, och fästat me- ra uppmärksamhet vid hans bok, än den förtjena» i afseende på behandlingens talang. Krilischr Bldtter der Bursenhalle och Bldtter fur Litterarische Untcr- hallung hafva nyligen recenserat Gutzkow. Ett par bro- schyrer hafva ock utkommit till Gutzkows försvar, och Menzel har i dem blifvit angripen. Denne sistnämde lef- ver i Stuttgart, der den så kallade "Schwabiska sko- lan," för hvilken Uhland står i spetsen, församlat sig, och hvarifrån första oppositionen emot Goethes moral utgått.
I Wien såg jag Goethes Faust uppföras på Burg- theatern. Madame Rettich från Dresden, som gifvit en hel cyklus af gästroller i Wien, spelte Gretchen med utomordentlig framgång. Naturligtvis kunde icke he- la dramat gifvas, utan endast spridda scener. Den naivetet och den oskuld, hvilken Mad. Rettich visste att nedlägga i sitt spel, var beundransvärd. Jag kan icke glömma den egna accent, med hvilken hon un- der spatsergången med Faust uttalade ordet: "accu- rat." Jag tror icke, att någon i hela Wien kunde I
utsaga delta ord med sainma betoning. Hon blef också framropad, prisad i journaler, öfverhopad ined sonnetter och ursinnigt "beklntscht." Att gifva Faust sjclf, är icke något särdeles fält för skådespelaren, ty af de scener, som låta gifva sig på skådebanan, kan icke något helt samm insättas. Mephistopheles' roll prof var sin man: den återgafs mästerligt af La Ro- che, som ganska väl hade studerat sig in i denna is- kall, i, smidiga, ironiska satan, med röda kappan och tuppfjädern i baretten. Sin naturliga klangfulla or- gan förvände La Roche till en vidrigt, skärande.
Då jag talar oin theater, kan jag ej underlåta att nämna, det jag här i Miinchen selt uppföras Der Glockner von JYotre Dame, dramatiserad efter Victor Hugos bekanta roman, af M.idaine Birch-Pfeiffer. Vill man se något rikligt förfuskad t, skall man se delta stycke. Ett värre Unsinn kan man väl ej länka sig, än att låta Esmcralda blifva förmäld ined sin älska- de 1'lioebus, i stället för att låta henne gå under, såsom hos Victor Hugo. Det ligger i sikens natur, att Esmeralda skall bli ett offer al Nemesis för sin moders djuriska moderskärleks skull. Detta är så mycket mer nödvändigt, som i de första scenerna franulrages allt hvad Victor Hugo har gräsligt och döden förebådande. Det var verkligen synd om de stackars åskådarinnorna, som måste gjuta så mycket tårar förgäfves, och slutligen blifva allärdade med ett "gudsfred-yxeskaft." Det hade varit bättre, att smida medan jernet var varmt, och slå, hugga, hudstryka och arkebusera allt sönder och samman, kulisserna inberäknade, så hade man hall valuta för sina pen- ningar. —--------- H.
Noterad Vexel- Kurs pä Stockholms Börs, Tisdagen den 23 Februari 1836.
Uti Svenska Bankosedlar. London 12 R:dr 6 sk. 75 d. d., 12 R:dr 4 sk. 86, 87,
90 d. d. Newcastlc att bet. i London 12 B:dr 4 sk. 71 d. d. Hamburg 128 1/2 sk. 8 d. sigt. 67, 68 d. d., 128 sk. 90 d. d., 127 3/4 sk. 85, 90 d. d., 127 1/2 sk 85, 90 d. d. Altotia 128 sk 69 d. d.
Amsterdam 120 sk. 65, 70 d. d. 4 d. sigt. Liibeck, Liibsk Kur. 102 f>. sk. 67 d.'d. Paris 23 1/4 sk. k Vista, 23 sk. 90 d. d. Köpenhamn 65 sk. 8 d. d.
Medel-Kurs. Pund St. 12 R:dr 5 sk. 5 r:st. llamb. Banko 128 sk. 4 r:st. Frank 23 sk.
I'i Kcjserl. Ryska Ministcrens befallning far härvarande Kcjserl. Ryska General-Konsulatet till Svenska Sjöfarandes underrättelse meddela, att:
Hydrografiska Fördelningen af H. Kcjserl. Ryska Maj ts General-Stab for Flottan kungör härmedelst, att en ny Fyr Idifvit uppförd pä ön Glosholm, nära Finska kusten, niidt emot södra udden af ön Pcllingc. Denna Fyrar belägen un- der G0° 11" 30" nordlig latitud^ samt 25° 52' 30" longitud öster om Greenwich. Skenet från densamma är af kringgå- ende beskaffenhet, sä att det endast blir synligt hvar tredje minut med en lysningstid af 20 sekunder, hvarcfter det blir borta i 40 sekunder. Fyrens lykta ligger 120 Engelska fot öfver hafs-ytan, och dess sken är synhart på ett afstånd af 3 1/2 Tyska mil vid en upphöjning af 15 Engelska fot öfver vattenbrynet. Stockholm den 12 Februari 1836.
Anvisningar för segling ä Plata-jlodcn, meddelade af Kgl. Majris General-Konsul i Ifuenos Ayres.
1) Från yttre redden der vattnet är 3 famnar styres O. 1/4 S. O. efter Kompassen, till dess alt udden af Sant-Jago de la Enscnnada de Barragan kommer uti S. W. på Kompassen. På detta ställe och förut trätfas 51/2 å 6 famnars vatten, allt efter (lodens tillstånd.
2) Då nämde Udde kommer uti S. W. styncs O. N. O. för att igenkänna eller träffa Ortiz-Banken, som, då vattnet löper ut, blir vid 3 l/"2, a 3 famnars djup. Denna Bank kan igenkännas längs hela dess sträcka utan fara, ty vattnet min- skar sig småningom; och är detta en god vägvisare för att kunna segla om natten och i dimma eller tjockt väder.
3) Ifrån stället, der vattnet är 3 famnar vid Orliz, styres S. O., för att få sigte på Udden del Indio. Vid öfverscgliu- gen ökar vattnet sig till 5 a 5 1/2 famnar uti midten af Ka- nalen, allt efter flodens tillstånd. Efter att hafva passerat Kanalen, minskar sig vattnet åter småningom, allt som man närmar sig landet.
4) Då man tror sig vara 7, 8 eller 9 Engelska mil från stranden, som blir uti 3 1J4 eller 3 1/2 famnars djup, styres O. S. O. för att på detta sätt segla längs densamma.
5) Då Udden del Indio kominer uti S. W- pä Kompas- sen, skall styras N. O. 1/4 O. till dess man får sigte på Ber- get vid Monte Video, som blir på ett afstånd af 30 eller 33 Engelska mil,'ifrån toppen af ett vanligt Fartyg: fortfaran- de alltid med samma kurs af N. O. 1/4 O., skall lödningen visa jemt 3 1/2 famnar tills man kommer på ett afstånd af 6 a 7 leagnas ifrån Monte Video.
Da man far 5 famnar blir det 9 eller 10 Engelska mil från Monte Videos hamn.
Dcssc 5 famnar aftaga tills man får 2 1/2 famnars djup, som ar vid sjelfva hamnen.
Kursen söder om Chico-llanlcn.
1) Från yttre redden, der vattnet är 3 famnar, styres O. 1/4 S. O. som förut är liämdt, tills man kommer till 6 fam- nars djup vid la Enscnnada.
Förr än man förlorar sigte pä Staden Guilmes, ser man Udden Lära vid (lodens strand som är lätt igenkännelig, då den har en liten Skog af Espenillo- och Tala-träd.
S. O. från Lära är Ombéc-Trädct, som tillhör Wrigbts Estanica eller Egendom, på ett afstånd af 2 1/2 Engelska mil derifr.in.
O. S. O. från Lära Udde, är Udden Santiago, mycket väl igenkännelig, afståndet ungefär 7 Engelska mil.
2) Då man passerar Banken vid Enscnnada som sträcker sig ut från Lära åt N. O. 1/4 O., nugot mera än 5 mil, skall man styra S. O. efter Kompassen tills man kommer 5 å 6 Engelska mil ifrån stranden.
3) Då man anser sig vara 5 eller G mil ifrån stranden, skall man styra O. S. O. efter Kompassen, för att på detta sätt följa längs kusten.
Innan man förlorar sigte på Udden Santiago, får man sig- te på Ombéc-Trädet vid la Balandra, hvilket befinner sig åt O. S. O. ifrån denna Udde på ett afstånd af ungefär 14 Engel- ska mil, och är ett af dem som är närmast floden.
Från detta Ombéc-Träd är Nordvestra kanten af Chico- banken belägen åt N. 30° O.; litet längre bort ser man två små höjder vid stranden och detta är Udden af la Atalaya.
Seglande alltid åt O. S. O. en distans af ungefär f> Engel- ska mil ser nian särskilta Ombéc-Träd, men dä man far se flcre af dessa (illsamnians pä ett ställe, sa ar der Staden Mag- dalena. De mast synliga gro 6, och i inidten af dem befin- ner sig Magdalena Kyrka med tvenne små torn; den som är it iister, är något större, än den åt vester.
Från denna Kyrka är sydöstra kanten af Chico-Banken belägen ät N. 15° O. på Kompassen.
Emellan Chico-Banken och landet är minsta djupet vid sydöstra kanten dcraf. Dä vattnet är lågt, är der vanligtvis ej mera äu 17 fot.
Då man passerat Kyrkan, kan man ailägsna sig mera än 6 Engelska mil ifrån landet, ty da har man redao passerat Chi- co-Banken; fortfarande med samma kurs ät O. S. O. skall man se de sista fyra Omhér-Trädcn, hvaraf il, t sista är minst.
Efter att hafva pansrat alla Ombcc-Träden, är kusten har, och utan buskar, träd, säf. eller dylikt tills Udden del ludio; på ett afstånd af ungefär 15 Engelska mil.
Vid Udden del Indio är endast ett träd, som tycks vara Espenillo, och at S. O. derifr.in ser man tvenne Skogar af Tala och Espenillo-Träd. Dessa Skogar äro midt emellan Udden de las Picdras och Udden del Indio.
lian Udden del Indio är den sydöstra delen af Banken Ortiz belägen åt N. 30° O. på Kompassen, pa ett afstånd af ungefär 14 Eiigcslska mil.
Belägenheten ttf Bojerita pä Bankerna Ortiz, Chico, San- tiago eller Enscnnada dr Barragan och Lära, hvilka Höjer kunna ses pä 4 jJ2 d 5 mils afständ, vid klar luft och sinult vatten, från däcket af ett vanligt Fartyg.
1) Bojen som är rödmålad är belägen pa den mest Syd- östra kanten af Chico-Banken på 3 famnars vatten, inudder- hotten.
Från denna Boj är Magdalena Kyrka S. 1;
