Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-26.djvu/3

Den här sidan har inte korrekturlästs

form, skulle taga» i skyndsamt och rattvist öfvcrvä- gande. Obefogenhelen af delta försök uppdagades an mera genom ett efteråt lemnadt tillkännagifvande af Franske Charge' d'Altuires, att syftemålet varit att förebringa nämde bref för Kongressen och Amerikan- ska folket. Om fräininande sändebud, vid tillfällen af misshälligheter emellan deras Regering och denna , önska att heldre vädja till Amerikanska folket, bör man hoppas, att de hädanefter bättre skola värdera sina egna rättigheter, och den aktning, som tillkom- mer andras, an att försöka att begagna den verkstäl- lande makten såsom en passif organ för deras med- delanden. Egenskapen af våra institutioner fordrar, att denna Regerings diplomatiska förhandlingar skeda ledas med största regelmässighet och enkelhet, och alt, Uti alla ämnen af vigt, de meddelanden, som emot- tagns eller göras af verkställande makten, iklädas den vanliga officiella formen. Det är endast medelst påyrkande af denna form, som utländska makter kunna bringas till fullkomlig ansvarighet; som offi- ciella svar kunna afgifvas på deras kommunikationer, eller som en medverkan eller mell inkomst af lagstift- ningen tillböiliglvis kan äskas af Presidenten. Ett sådant förhandlingssätt är således bäst beräknad t, att, å ena sidan, freda denne Embetsman från en orättvis misstanka, samt, å den andra, underkasta denna del af hans handlingar en allmän pröfning, och, i fall omständigheterne sådant kräfva, ett konstitutionellt ogillande. Det var så mycket mera nödvändigt att iakttaga dessa grundsatser vid ifrågavarande tillfälle, som, oberäknad! andra vigtiga intressen, det ganska nära rörde national-äran; — ett ämne, enligt min tanka, alltför heligt, för att kunna göras till foremål för en enskild och icke officiell underhandling.

"Man skall se, att detta bref från Franska Mini- stern for utrikes ärenderne upplästes för Stats-Sekre- teraren den i i:tc sistl. September. Detta utgjorde det första bestämda tillkännagifvande af Franska Ro- geringens afsigler, som af de Förenade Staternas Re- gering emottogs, sedan antagandet af skade-ersätt- nings-lagen. Emedan brefvet hade blifvit skrifvet, innan det officiella tillkännagifvandet att jag gillat Hr Livingstone's senaste förklaring och framställ- ning kunde halva hunnit till Paris, hnde inan rätt- vis anledning till den förhoppning, enligt hvad förut blifvit nämndt, att Franska Regeringen, sedan den erhållit denna underrättelse p"i summa sätt, som det föregifnn förolämpande bådsknpet kommit den- samma tillhanda, skulle afstå från sin besynnerliga begäran och på en gång betala summan. För att lemna nämde Regering ett tillfälle att så göra, och för alt, i alla händelser, påkalla dess definitiva be- slut, och de grunder, hvarefter den ämnade gå till väga, blefvo, åt vår Charge' d'Affaires, de instruk- tioner meddelade, hvilka omnämndes vid början af närvarande kongress - session. Resultatet, som J haf- ven sett, är en begäran om ett skriftligt officiellt tillkännagifvande af vår ledsnad, och ett direkt för- klarande ställdt till Frankrike, med bestämdt förstän- digandc: att det är ett sine nua non.

"Sedan Hr Barton, likmätigt sina instruktioner, ålervändt till de Förenade Staterne, och Franske Charge' d'Affaires blifvit återkallad, är all slags diplo- matisk gemenskap emellan de både Staterne afbru- ten; — ett sak forhållande, som föranledts af en obe- fogad ömtålighet å Franska Regeringens sida, och som blifvit, å vår sida, nödvändigt i följd af den för- ras vägran alt uppfylla förbindelser, som genom en trak- tat försäkrats, och för hvilkas noggranna fullgörande Frankrike, intill denna dag, hos oss åtnjutit flere vigtiga handels-förmåner.

"Tiden är inne, att detta, icke å båda sidor jemlika, sakernes tillstånd skall upphöra, och att lagstiftnin- gens medverkan anlitas, för att understödja den verk- ställande makten uti vidtagandet af de åtgärder äm- net påkallar. Under det att Frankrike framhärdar i sin vägran att uppfylla stadganderiie af en traktat, hvars föremål var, att, medelst un dan röd jandet af alla skäl till ömsesidig klagan, återförnya de fordna känslorne af vänskap, och alt förena de begge na- tionerne genom band af förtrolighet och ömsesidigt fördelaktig handel, kan Frankrike icke rättvisligen klaga, om vi vidta ge sådana fredliga medel, hvartill folk-rätten och omständigheterne af förevarande för- hållande oss berättiga, och hvilka de påbjuda. Jag har redan varit i tillfälle, att omnämna beskaffenhe- ten af dessa medel, och, med liansyn till en särskild omständighet, alt uttrycka min öfvertygelse, det repres- salier lämpligast kunna anordnas, i afseende på det fall, som dä afseddes. Sedan denna lidpunkt har Frank- rike, genom alla sina Regerings-departcmenter, erkänt rättmätigheten af våra anspråk och förbindelserna i traktaten, samt anslagit de medel, som för dess verkställighet erfordras; och ehuru betalningen för- dröjes på grunder, som, i anseende till sin vigt, äro införlifvade med vår tillvaro såsom sjelfsländig na- tion, så är det dock icke att förmoda, det Frankrike fattat det beslut, att framgent bibehålla en så yt- terligt oförsvarlig ställning. Uti det förändrade läget af den omtvistade frågan, och under alla förhanden varande omständigheter, synes det mig, att intill dess ett sådant beslut blifvit ögonskenligt, är del tjenligt och tillräckligt, att återgälda Frankrikes närvarande vägran alt uppfylla sina förbindelser, medelst ett förbud mot införandet af Franska produkter, och Franska fartygs inlöpande i våra hamnar. Emellan dessa åtgärder och ett förbud mot all handelsgemen- skap, eller andra förfoganden, ägen J, såsom folkels Representanter, att välja. Jag tillråder de förra, uti sakernas närvarande belägenhet, såsom varande minst skadliga för vår handel, och såsom förknippade med den minsta svårighet att återkomma till det vanliga förhållandet af vänskaplig gemenskap, i händelse Franska Regeringen gör oss den rättvisa, som osi

tillkommer; samt äfveu såsom ett tjenligt föi utgående steg till strängare åtgärder, i händelse deras vidtagande af efterföljande tilldragelser skulle göras nödvändigt.

"Vår Charge dAffaires återkomst är förenad med officiella underrättelser om sjörustningar, å Frankri- kes sida, bestämda för våra farvatten. Rörande or- saken och afsigten med dessa rustningar, äger jag in- gen tillförlitlig kännedom, eller någon annan riktning för mitt bedömmande än hvad J sjclfve och allmän- heten kunnat uppfatta; men ehvad än deras föremål må vara, äre vi icke berättigade att anse dem såsom oberoende af de åtgärder, hvilka de fiendtliga rörel- serna å Frankrikes sida kunna ålägga oss att vidtaga. De förtjena, åtminstone, all bemötas med motsvaran- de förberedelser a vår sida, och jag påyrkar således allvarligen stora och skyndsamma anslag förökandet af vår marin, och fullkomnandet af vårt kustförsvar.

"Om med detta ordnande af stridskrafter man i sjelfva verket åsyftar att tvinga Regeringen och fol- ket i de Förenade Staterna, i den fråga som nu är under afgörande emellan de båda nationerne, så skulle det i sanning vara vanhedrande, att ett enda ögonblick tveka uti valet af det alternatif som ett sådant sak- förhållande oss erbjuder. Hända hvad som helst, så kan den förklaring Frankrike begär aldrig medgifvas; och ingen beväpning, ehuru mäktig och hotande, på afstånd eller vid våra kuster, skall, jag hoppas det, afhålla oss från iakttagandel af de dyra pligter, som åligga oss mot våra konstituenter, och dem vi äro skyldige vår national-karakter och verlden.

"Vid slutet af sista kongress-sessionen beslöt Repre- sentanthuset enhälligt, att traktaten af den 4 Juli 1831 skulle vidmakthållas och dess verkställighet af de Före- nade Staterne påyrkas. Icke mindre mensklighetens väl än våra egna intressen och vår heder fordra, att detta beslut, i alla händelser, skall hållas i helgd. Om, efter ett så öfvertygande exempel, som det A- merikanska folket lemnat under dess så länge fort- satta tvist med Frankrike, af fördragsamhet under hopade hinder, och af ädelt förtroende till Frankri- kes slutliga återvändande på rättfärdighetens bana, det nu skall tillåtas detla land alt undandraga oss den så länge fördröjda och ofullkomliga skade-cr- sätlning, hvilken, efter årslånga föreställningar och underhandlingar, omsider blifvit högtidligen erkänd genom traktaten år 1831, och att tillintetgöra de förbin- del ser delta fördrag utstakat, så skola de Förenade Staterna icke ensamme blifva lidande. Mensklighe- tens och religionens bemödanden att införa rättvisans kraf och billighetens fordringar, i slnllet för de tvångs- åtgärder, som vanligen tillitns af förfördelade natio- ner, skola vinna föga uppmuntran af en sådan ut- gång. Genom urvalet och förstärkandet af sådana lagliga och verksamma medel, som kunna anses nöd- vändiga att förekomma ett för oss sjelfva så skymf- ligt, och, för menniskovännens förhoppningar, så menligt resultat, skola vi således icke allenast beva- ka våra medborgares penninge-inlressen, vår Rege- rings oafhingighet och vårt lands ära, utan äfven, man bör hoppas del, möjligen bidraga till upprätt- hållandet af traklaternes helgd, och till befrämjandet af fredens, civilisationens och förkofringarnes allmän- na intressen. Washington den 15 (18?) Januari 1836. Andrew Jackson." ('Times.J

Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs,

den 26 Februari l836.

London 12 R:dr 6 sk. 2 Uso, 12 R:dr 4 sk. 90 d. d.

Hamburg 128 sk. 2 Uso, 127 1/2, 127 i/4, 127 sk.

90 d. d. Paris 22 5/Bsk. 30, 60, 90 d. d., 22 1 t/i 2 sk. 90 d. d.

Fortsättning af Förteckningen d Terminerne för inneva- rande års Lagtima JVinter-Ting uti de under Knngl. Maj:ts ork Rikets Svea Hof-Rätt lydande Domsagor:

flaradshöfdingen, Herr Lagmannen Pehr IVallers : Med Gamla Norbergs Bergslags Härad, uti Tingshuset vid Norbergs by, den 16 Mars; med Skinnskattebergs Bergslags Härad, i Tingshuset vid Bysala, den 12 April; med Wagns- bo Härad, vid Wester-Fernebo Kyrka, den IG Maj, och med Norrbo Härad, i Tingshuset vid Hallsta den 7 Juni. Häradshövdingen, Herr Lagmannen och Riddaren Nils Callerholms: Med Folkarc Härad, i Socknestugan vid Folkärna Kyrka, den 11 April: med Hedemora Sorken, i Sockenstugan, den 20 April; med Husby Socken, i Tingshuset, den 27 April; med stora Skcdvi Socken, i Socknestugan, den 4 Maj; med Wika Socken samt Hosjö och Knifva Bergslager, i Strand, den 16 Maj; med Sunborns Socken, i Socknest ugan, den 18 Maj; med Torssångs Socken, i Socknestugan, den 20 Maj; med Svärdsjö Socken, i Socknestugan, den 7 Juni, samt med Stora Kopparbergs och Aspeboda Socknar, i Falun, den 15 Juni.

Härad'shöfdingen Nils Gustaf Örboms: Med Arbrå Tingslag, på Gästgifvaregården Kurland, den 28 Mars; med Jerfsö Tingslag, på Stenshammar, den 11 A- pril, och med Ljusdals Tingslag, pS Gästgifvaregården i Stor- byn, den 27 April.

Knngl. Krigs-Vetenskaps-Akademiens Hrr Ledamöter sam- manträda nästa M.indag den 29 dennes, kl. 6 c. nu, uti Kongl. Krigs-Kolicgii Hus vid Munkbron.

I följd af Kongl. Maj:ts under den 10 Januari 1835 utfär- dade Nådiga Kungörelse, angående ändring af 2 §. 10 Art. uti Reglementet för Allmänna BrandförsäkringsVerket för- Byggnader å Landet, far Direktionen af nämnde Verk här- medelst kungöra, att Brandsyn och Bcsigtning, i öfverens- stämmelse med föreskriften i 1 §. 10 Art. uti omförmäldta Reglemente, bör, under loppet af innevarande år, anställas å följande försäkrade Egendomar, ncmligcn: / Blekinge Lan:

Nro 10,130. Fattigförsörjnings- och Skolehuset å en del af Tomten Nro 16, vid stora Kyrkobroen, i Ronneby Köping. Nro 10,191. Åbyggnaden vid Hemmanet N:o 87, Ékcbcrg, i Listers Härad och Mörrums Socken. Nro 10,337. Dito i Gärden Nro 165, 166, 169 jemtc en del af Nrs 167 & 168 samt 176, vid hörnet af Petter Holms och Smedjcgatornc samt Storgatan, i Ronneby Köping.

1 Kalmare Lan:

Nro 10,484. Handlanden Erland Fornanders, år 1816 ägde Gård, i Dödcrhultsviks Köping. Nro 10,485. Handlanden Sven Wykmans Olssons, år 1816 ägde Gård, i samma Kö-

ping. Nro 10,498. Handlanden Carl Johan Hederströms, år 1816 ägde Gård, i fataholms Köping.

/ Christianstads Län : Nrs 3821, 10,148. Åbyggnadcr i Hemmanet Nrs 1 och 2 Murklunda, i Östra Göiugc Härad och Onsby Socken. N:j 10,170, 10,171. Dito å Hemmanet N:o 1 Killeboda, i samma Härad och Louthults Socken. Nro 10,417. Dito å Hemma- net N:o 7 Loushtilt, i sistnämdc Härad och Socken. N:o 10,451. Dito vid Årups Sätesgård, i Willauds Härad, Ifö- tofta Socken. N:o 10,452. Ifötofta Sockenkyrka, i Will.inds Härad. N:o 10,486. Torekows Församlings Kyrka, i Bjäre Härad. N:o 10,490. Åbyggnader å Hemmanet Nro 1 Espe* n.d, i Willauds Härad och Winga Socken. N:o 10,501. J. R. Lindboms, år 1816 ägde Mangärdsbygguad i Torekows By af Bjäre Härad. Nro 10,552. Vestra Kamps Sockenkyr- ka, i Bjarc Härad. Nro 10,553. Samma Sockens Prästgård. 1 Elfsborgs Lan:

Nrs 3891, 10,495 och 10,496. Åbyggnader vid Hemmane Gamlebokullcn med Bomullsspinneri, i Wädtle Härad och Lerums Socken. N;o 6888, 10,118. Dito vid Hemmanet Katt- lebcrg Gästgifvaregården, i Ahle Härad, Skepplanda Socken. Nro 10,011. Dito vid Cathriuatfors Bruks-Egendom, i Bolle- bygds Härad och Björketorps Socken. Nro 10,439. Dito å Säteriet Hult, i Wäne Härad och Naglums Socken. N:o 10,497. Dito vid Säteriet Silarp, i Redevägs Härad och Da- lums Socken. N:o 10,562. Wädtle Härads Tingshusbyggnad, i Lerums Socken. N:o 10,563. Åbyggnadcr vid Säteriet He- dc, i Wädtle Härad och Lerums Socken. Nro 10,579. En Fabriks-Inrättning på Hemmanet Sjuntorps ägor, i Flundre Härad och Först Socken.

I Gejleborgs Län:

Nro 10,049. Åbyggnadcr vid Hemmanet Bringstad Nro 2, i Nerra Helsingland, Harmångers Socken. N:o 10,252. Ena hälften af Dito vid Sunnersta Mjölqvarn ä Häggcsta Bys ä» gor, i Södra Helsingland och Bollnäs Socken, samt IN:o 10,252 A. Andra hälften af Dito. Nro 10,436. Dito vid 7/20:dels Hemmanet Stig, i Gestriklands Fögderi och Hille Socken, N:o 10,437. Dito vid Stigluuds Tegelbruk, i samma Fögderi och Socken. ]N:o 10,489. En Karaktersbyggning ä Hemmanet Cathrineberg eller Walla N:o 3, i Ljusdahls Härad och Fär- la Socken. Nro 10,522. Mangärds och Stallbyggnader vid Hemmanet Åkcrsta, i Ljusdahls Härad och Socken. / Uötheborgs och It öhus Län :

N:o 9907. En Mjölqvarn på ägorna till Hemmanet Gärda, i Säfvcdahls Härad och Örgrytc Socken. ]N:o 10,131. En Vattcn-Mjölqvarn å Hemmanet Brattefors, i Inlands Fräkne Härad och Ljungs Socken. N:o 10,139. Åbyggnader vid Lund- by,' Höke och Skomakaregärdarne, i Östra Hisingl Härad och Lundby Socken. N:o 10,194. Dito jemte en Fabriks-Inrätt- ning päjUtjordcn Gubbcro-cns ägor, i Säfvcdahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,376 Åbyggnader vid Hemmanet Luiid- by Abogården i Östra Hisings Härad och Lundby Socken. N:o 10,377. Dito vid Hemmanet Lundby Hökegärden, i sam- ma Härad och Socken. N:o 10,455. Dito vid Hemmanet Öf- vertorp, i Tunge Härad och Foss Socken. Nro 10,491. Ve- stra Kasernbyggnaden vid JNya Varfvet. Nro 10,493. Åbygg nåder vid Hemmanet Kåltorp Öfver och Nedergärden, i Sa t' vcdahls Härad och Örgryte Socken. Nro 10,512. Dito vid Tomten Nro 21 ä Nya Varfvet. Nro 10,559. Dito å Utmar- ken till 1/4 Hemmanet Mölndalil Knutscgården Fredriksholm eller Östcrnäs, i Askims Härad och Fessberg» Socken. Nro 10,564. Qrarncn Catrinedal med tillhörande Manbyggnad på Hemmanet Skällebräckes ägor, i Inlands Södra Härad och Yttcrby Socken. Nro 10,596. Åbyggnader a Tomten Nro 25 på Nya Varfvet.

/ Hallands Län:

Nro 10,243. Åbyggnadcr vid Hemmanet Åby Qvarn, i Him- blc Härad och Träslöfs Socken. Nro 10,285. Dito a Nro 1, Hcrtinge Lars Nils Gärd, i Åhrstads Härad och Skrea Soc- ken. Nro 10,288. Dito å Stcnsjö Säteri, i Åhrstads Hårad och Eftra Socken. Nro 10,289. Ett Tegelbruk ä Säteriet Sten- sjös ägor, i samma Härad och Socken. Nro 10,460. Åbygg nåder a Staden Warbergs Borgmästare-Boställe Skuetagard, i Himble Härad och Trästols Socken.

/ Jönköpings t.an:

Nro 10,166. Åbyggnader vid Säteriet Årbyholm, i Wcstra Härad och Bringetofta Socken. Nro 10,355. Dito vid Gö- thaströms Bruks-Egendom, i Össbo Härad och Toftcryds Soc- ken. Nro 10,433. Dito vid Säteriet Jcrstorp, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. Nro 10,492. Klrmmestorps Mjölqvarn med tillhörande Byggnader, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. Nro 10,549. Stångjernsmcdja och Boningshus vid Ta- bcrgs Norra Hammare, i Tveta Härad oeli B.n narps Socken. Nro 10,557. Åbyggnader å Säteriet Hok, i Westra Härad och Sveuarums Socken. Nro 10,558. Dito å Lindeforss Bruk, i samma Härad och Socken. Nro 10,613. Dito ä Krono-Skat- te-Rusthället Olofstorp, i Tveta Härad och Sandseryds Socken. / Stora Kopparbergs Lan:

Nro 10,481. Åbyggnader vid Jolianuisholms Glasbruk, i Mora Socken. Nro 10,611. Albrechtshytte Masugn, i Gran- gärdes Härad och Socken.

/ Kronobergs Län:

Nro 9324. Åbyggnader vid Stenfors och Ösmo Bruk, i Kon- ga Härad. Nro 10,128. Dito å Hemmanet Lusshult, i Stiu- nerbo Härad och Wrå Socken. Nro 10,282. Dito å Hemma- net Rökla, i Allbo Härad och Wirstads Socken. Nro 10,560. Dito ä Hemmanet Hönetorp Vestrcgården, i Allbo Härad och Wisslanda Socken.

I Malmöhus Lan:

Nro 10,206. Åbyggnadcr pa Markic Gård, uti Skytts Härad. Nro 10,212. Dito å Hemmanet Nro 4 Gissleberga, i Onsjö Härad och Skrallinge Socken. Nro 10,234. Dito vid Ram- lösa Helsobrunn, i Luggude Härad. Nro 10,449. Dito vid Säteriet Trolleberg, i Bara Härad och Flackaips Socken. Nro 10,450. Dito vid Säteriet Srt Peders Kloster, i Torna Härad och Srt Peders Klosters Socken. Nro 10,586. Dito vid Egen- domen Aunetorp, i Oxic Härad och Hylic Socken. Nro 10,601. Dito vid Egendomen Ulricedal, i Ovie Härad och Husie Socken. Nro 10,602. Dito vid Egendomen Rosengård, i Oxie Härad och Westra Skräflinge Socken. I Skaraborgs I.un:

Nro 10,177. Åbyggnader vid Stallaholms Säteri, i Barue Härad och Essunga Socken. Nro 10,184. En Karaktersbygg- ning ä Sätcri-Rusthallct Ölanda, i Valle Härad och Eggby Socken. Nro 10,208. Åbyggnader vid Tubbelorps Sätesgård, i Valle Härad af Stenums Socken. Nro 10,255 A. Dito vid Hemmanet YttersÖra Lars Pcngård, i Vadsbo Härad och Bergs Socken. IN ro 10,255 C. Dito vid hemmanet Yttersör* Bengtsgärden, i samma Härad och Socken. Nro 10,255 G. Dito vid Hemmanet Sjöräsen, i Vadsbo Härad och Lerdalila Socken. Nro 10,478. Ett Magasin och ett Boningshus å de så kallade Ekuddarne under Marieholm, i Vadsbo Härad och Lexbergs Socken. N;o 10,:"i4(i. Åbyggnader v id Sätn rii 1 stora Kall torp, i Skånings Härad och Gcrums Socken. Nro 10,631. Dito å Horn Hermansgård eller Maricfors, i Vaddbo Hä- rad och Lexbergs Socken. Nro 10,633. Dito a Skatte-Rusl- hallet Orrcsäther, i Vadsbo Härad Bergs Socken. I Storkolms Lttn :

Nro 388, 8871. Åbyggnader vid Egendomen Nro 3 Stärk. I- sebruket å Kongl. Djurgården. Nro 10,369. E11 byggnad vid Lägenheten Mariälund under ncdra Frösunda Gärd, i Dan- deryds Skeppslag och Solna Socken. Nro 10,471. Åbyggna- der vid Bisslinge Egendom, i Sollentuna Härad och Eds Soc- ken. Nro 10,520, Dito vid Frälsehemmanet Stockeby, i Dan- dcryds Skepslag och Lidingö Socken. Nro 10,591. Ladu- gårdshus, Trösk- och Qvarn-Vcrk vid Menhamra, i Färcntu- na Härad och Eckcrö Socken.

I Uplands Län: Nro 9555. Abyggiiadcn vid Jälla Sätesgård, i Vaksala Hä- rad och Socken.