organismens lif hörande väsendtlig funktion; och dermed tillika ett af Statens väsentliga intressen. Häraf uppkommer hvad vi kunna kalla den andra fordran i afseende på frågan om National-representationens beståndsdelar. Dess elementer böra nämligen vara sådana, att alla till Samhälls-organismens lif hörande väsendtliga funktioner och verksamhets-arter, och således äfven alla Statens väsentliga intressen, äro fullständigt, och på ett behörigt sätt, eller i deras rätta förhållande till hvarandra, utan någotderas uteslutande eller någotderas öfvervigt öfver de öfriga, representerade och vårdade. Vilja vi närmare göra oss reda för innehållet och betydelsen af denna fordran, så finna vi i detta hänseende det följande. På ena sidan skulle man utan tvifvel betrakta denna representation af alla inom Staten förekommande och för densamma väsentliga yrken och intressen ur en alltför låg och inskränkt synpunkt, om man tänkte sig hvarje medlem af National-representationen endast såsom en representant af ett visst yrke och en vårdare af dess särskilta intresse. Denna lägre och ensidiga, men likväl temligen ofta förekommande åsigt af representantens bestämmelse, upphäfver i sjelfva verket idéen af en National-representation, och sätter i dess ställe blott en representation af enskilta mot hvarandra kämpande Stånds-intressen. Utan tvifvel bör hvarje medlem af en National-representation, till hvilket Stånd han ock må höra, och med hvilket yrke han ock må sysselsätta sig, så vida han skall fatta och uppfylla sitt kall i hela dess betydelse, betrakta sig, icke blott såsom representant för sitt särskilta Stånd eller Yrke och dess särskilta intresse, utan såsom en af Nationens representanter, en vårdare af alla dess intressen. Härtill fordras, att han skall hafva gjort sig full reda för sjelfva Samhällsorganismens idé, hvilket åter innebär att han skall hafva i klart begrepp fattat alla dess väsentliga funktioner och intressen i deras nödvändiga förhållande till hvarandra och till det Hela, och att han således skall förmå rättvist och utan ensidighet bedömma dem alla med afseende på detta deras förhållande. Denna klara uppfattning af Samhälls-organismens idé och af alla Statens intressen utgör en väsentlig beståndsdel af den högre bildning, hvilken vi i främsta rummet fordrat af National-representationens Ledamöter. Men då man likväl icke kan med säkerhet hoppas att i verkligheten alltid finna denna fordran fullkomligt uppfylld: då man alltid måste antaga det åtminstone såsom möjligt, att representanten i sina åsigter röjer någon grad af ensidighet till fördel för sitt särskilta Stånd eller Yrke och dess särskilta intresse; och då man tillika bör kunna med sannolikhet vänta och fordra att i synnerhet hos den, som egnat sig åt ett visst yrke, finna den närmare och mera speciella sakkännedom, som erfordras för att rätt bedömma de till National-representationens befattning hörande ämnen, som hafva afseende på detta yrke; så blir det för att bereda en fullständig och fullt ändamålsenlig representation af alla Statens väsendtliga funktioner och intressen, af vigt, att National-representationen må, så vidt det låter sig göra, och så vidt det låter förena sig med den i främsta rummet angifna fordran af representanternas högre bildning, innefatta medlemmar af alla de hufvudsakliga inom Staten förekommande Stånd och Yrken, förenade på det sätt, att intetdera af dem erhåller på de öfrigas bekostnad en större inflytelse än det med afseende på dess förhållande till sjelfva Statens idé rätteligen bör äga. — Vid tillämpningen af denna fordran kommer man in på den ofta omtvistade frågan, huruvida valet af National-representationens medlemmar bör ske ståndsvis, det vill säga, på det sätt, att hvarje särskilt medborgare-klass inom sig väljer vissa till samma klass hörande representanter (i hvilket fall åter de väljande kunna antingen vara i sitt val bundne vid personer boende inom ett visst Distrikt, eller icke vara bundne vid denna restriktion), eller huruvida de röstägande böra vara berättigade att med sitt val falla på hvilken valbar person som helst, utan att han behöfver vara af samma Stånd eller Yrke som den väljande. Båda dessa alternativer hafva funnit ifriga försvarare. De som framställt det förra såsom det enda rätta, hafva yrkat, att endast en ståndsvis bildad National-representation öfverensstämmer med idéen af Staten såsom en organism, hvaremot den senare valprincipen innebär en mot idéen af en Samhälls-organism stridande atomism. I motsatts häremot har man å andra sidan förkastat all Ståndsrepresentation, såsom härstammande från medeltidens skrå- och korporations-anda, och ledande till att dela Nationen i afsöndrade kaster med stridiga intressen, privilegier o. s. v. Oftast har man i denna tvist sammanblandat tvenne väsendlligt åtskilda frågor, nemligen den om ståndsvis skeende val af representanter och den om dess i representanters fördelning i tre eller fyra Kamrar. Endast den förra af dessa frågor har afseende på den punkt, på hvilken vi här fästa vår uppmärksamhet, nemligen undersökningen om de beståndsdelar, af hvilka National-representationen bör vara bildad, hvaremot den sednare har afseende på frågan om dessa beståndsdelars förening till ett Helt, med hvilken vi här ännu icke sysselsätta oss. Det låter ganska väl tänka sig, att National-representationens medlemmar kunna vara ståndsvis valde, utan att de i sin förening till ett Helt utgöra en i tre eller fyra Kamrar delad Stånds-representation. Då vi inse detta, och här tills vidare endast fästa vår uppmärksamhet på den förra frågan med abstraktion från den sednare, synes det oss visserligen ej kunna bestridas, att den förra af de båda nämda valprinciperna, som i National-representationen inkallar medlemmar af alla särskilda Stånd och Yrken, tyckes lemna en säkrare förhoppning derom, att alla Statens väsentliga funktioner och intressen skola blifva på ett behörigt sätt representerade och vårdade, än den förra principen, som ej bestämmer något rörande representanternas Stånd eller Yrke. Emedlertid torde man dock ej vara berättigad att af detta skäl gifva den förstnämda valprincipen ett ovilkorligt och afgjordt företräde. Dess obestridliga fördelar motvägas nemligen, åtminstone i någon mån, af den olägenheten, att hvarje valman här är i sitt val inskränkt till personer af ett visst stånd, ibland hvilka (i synnerhet om han tillika nödgas välja bland personer, boende inom ett visst inskränkt Distrikt) det möjligtvis kan hända, att han ej känner någon, som genom sina intellektuella och sedliga egenskaper är fullkomligt qvalificerad till medlem af National-representationen. Den andra principen lemnar de väljande en större frihet eller ett vidsträcktare utrymme, att på det offentliga lifvets skådeplats framkalla de största talanger och medborgerliga fortjenster, som inom Staten finnas; hvaremot ock måste medgifvas, att den öppnar ett lika vidsträckt fält för korruption och obehöriga inflytelser på valen, och att den vanligtvis gör valet af Nationens representanter till föremål för en ytterst häftig och förbittrad partistrid, i hvilken det för ingen del är afgjordt, att den största förtjensten alltid behåller segern. Dessa vådor uteslutas väl ej heller genom den motsatta valprincipen, men de tyckas dock, enligt erfarenhetens vittnesbörd, vid ståndsvis skeende val vanligtvis icke yttra sig i samma grad, som vid det andra valsättet. För att emellertid, så vidt möjligt är, undvika den nyss anförda olägenheten vid ståndsvis skeende val, synes denna valprincip böra i sin tillämpning på det sätt modificeras eller utvidgas, att den till en viss grad närmar sig intill den andra, det vill säga, att den icke inskränker valfriheten inom alltför trånga gränsor. Huru långt åter valfrihetens utvidgning må sträckas, med afseende på de särskilda hos hvarje Folk förekommande förhållanden, är en speciell politisk fråga, på hvilken ej något allmänt svar synes vara möjligt. Slut e. a g.
Noterad Vexel-Kurs på Stockholms Börs,
Fredagen den 26 Februari 1836.
Uti Svenska Bankosedlar.
London 12 R:dr 6 sk. 60, 75 d. d., 12 R:dr 4 sk. 90 d. d., 30 d. sigt.
Hamburg 128 sk. 18, 23, 52, 67 d. d., 127 1/2 sk., 127 1/4 sk. 127 sk. 90 d. d.
Altona 128 sk 67 d. d.
Rotterdam att bet. i Amst. 120 sk. 70 d. d.
Lübeck, Lübsk Kur. 102 1/2 sk. 102 sk. 67 d. d.
Paris 23 1/12 sk. a Vista, 22 5/6 sk. 30, 60, 83, 90 d. d. 22 11/12 sk. 90 d. d.
Fécamps att bet. i Paris 22 2/3 sk. 73 d. d.
S:t Petersburg 25 1/4 sk., 25 1/6 30 d. d.
Köpenhamn 65 sk. 63 1/2 sk. 8 d. d.
Medel-Kurs.
Pund St. 12 R:dr 5 sk. 7 r:st.
Hamb. Banko 127 sk. 10 r:st.
Lübsk Kur. 102 sk. 4 r:st.
Frank 22 sk. 11 r:st.
Rubel 25 sk. 3 r:st.
Riksbanksdaler 64 sk. 5 r:st.
= Arméns Ackords-Amorteringsfonds Obligationer: al Pari med godtgörande af upplupen ränta.
Att Handlanden D. W. Hermes blifvit förordnad till Svensk och Norrsk vice Konsul i Wismar, i ledigheten efter vice Konsuln, nu mera Senatorn derstädes H. C. Böst, hvilken afsagt sig förstnämde befattning, har Kgl. Kommerse-Kollegium härigenom skolat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 16 Febr. 1856.
Till Stads-Fiskalstjenstens i Sigtuna, som genom förre innehafvarens afskedstagande blifvit ledig, kunna ansökningar, ställde till Kongl. Justitie-Kanslers-Embetet och åtföljde af behörigen styrkte Merit-förteckningar, hit ingifvas inom 56 dagar från det denna annons finnes vara första gången i Sveriges Stats-Tidning införd. Stockholm, å Lands-Kansliet den 5 Februari 1836.
C. H. Rålamb.
G. E. Sundström.
Att Stora Kopparbergs Grufve-Rätt denne dag, efter der till föranledande räkenskaper, fastställt 1835 års så kallade Fjerdeparts Reveny till 20 R:dr 28 sk. sedan Bevillningen 1 R:dr 4 sk. blifvit afdragen, samt af Silfver-Verket 4 R:dr 20 sk. eller tillsammans 25 R:dr B:ko per Fjerdepart; varder härmed de utom orten vistande Fjerdepartsägare till underrättelse meddelat. Stora Kopparberget den 30 Jan. 1836,
På Grufvu-Rättens vägnar,
G. S. Tham.
And. Brandberg.
Direktionen öfver Enke- och Pupill-Kassan vid Stockholms Stads Verk kungör härmedelst, att utdelning af första Qvartalets Pensioner ifrån nämde Kassa för innevarande år sker å Rådhuset uti Handels-Kollegii Sessionsrum, Tisdagen den första nästinstundande Mars, emellan klockan fyra och sex eftermiddagen. De myndiga Pensionärerna och de omyndigas vederbörande målsmän böra, sjelfve eller genom med fullmakter försedde Ombud, sig å nämnde tid och ställe infinna för Pensionernas emottagande; Och erinras, att, i följd af Herrar Kassa-Delägares beslut den 24 Maj 1832, skola, vid lyftningen af årets första Pensions-Qvartal, ingifvas Prestbetyg, som bestyrka, i afseende på Pensionstagande Enkor, att de lefva ogifta, och, der fråga är om barn, deras ålder samt öfver femton år gamla döttrars ogifta tillstånd. Stockholm den 9 Februari 1836.
Herrar Delägare uti Enke- och Pupill-Kassan vid Stockholms Stads Verk sammanträda, i följd af Reglementets 4 Art. 15 §., Måndagen den Tjugonionde dennes, klockan fyra eftermiddagen, å stora Rådhussalen. Storkholm den 9 Februari 1836.
Till Skepps-Ombudsmanstjensten vid Stockholms Sjömanshus, hvilken, genom förre innehafvarens erhållna afsked, blifvit ledig, äga kompetente Sökande, att inom 56 dagar från det denna annons finnes vara första gången uti Stats-Tidningen införd, med ansökningar till härvarande Sjömanshus-Direktion inkomma. Stockholm den 22 Februari 1836.
Svenska Trädgårds-Föreningens Ledamöter, behagade Onsdagen den 2 Mars, kl. 6 e. m., sammanträda i Kongl. Landtbruks-Akademiens rum.
Respektive Hrr Interessenter i Johannisborgs Koboltverk, behagade sammanträda till Allmän Bolagsstämma Lördagen Sen 12 nästk. Mars, kl. 10 f. m., uti Kongl. Bergs-Collegium. dtockholm d. 30 Dec. 1835.
I fortsättning af ordinarie Bolagsstämman, behagade Hrr Aktieägare i Götha Kanal, för val och upprättande af underdånigt förslag till Ordförande, sammanträda å Börsen i Stockholm Lördagen den 19 instundande Mars, kl. 10 f. m. Stockholm den 17 Febr. 1836.
Götha Kanal-Direktion.
Notifikationer.
ÅRS PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Genom offentlig stämning har Snefringe Härads-Rätt kallat afl. Häradsdomaren Erik Norbergs i Åby samtlige Borgenärer till andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som först i Häradet infaller, näst efter natt och år från den 11 Nov. 1835; hvilket andra gången kungöres.
= Att Näs Härads-Rätt, i följd af inkommen Afträdes-och Urarfva-ansökning kallat och förelagt aflidne Mddecinæ Doktorn A. Forssells Borgenärer, att deras i afträdda Boet ägande fordringar å andra Rättegångsdagen af 1836 års Lagtima Vinterting med Häradet, kl. innan 7 eftermiddagen, vid förlust af vidare talan, enligt Konkurs-Lagen bevaka, varder härmed tredje gången kungjordt.
= I anledning af Enkefru Fredrika Beckstedts, född Kihlbom, ansökan om Boskillnadsförmån har Mariæstads Rådhus-Rätt, genom denne dag utfärdad offentlig stämning, kallat och förelagt hennes och hennes allidne mans, Magistrats-Sekreteraren vice Häradshöfdingen B. Beckstedts samtliga Borgenärer, att före kl. 12 å Måndagen den 13 Juni nästkommande år, deras fordringar inför Rådhus-Rätten styrka och bevaka, samt öfver Boskillnads-ansökningen sig yttra, i den ordning och vid den påföljd som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 stadgar; hvilket härmedelst kungöres andra gången. Mariæstads Rådhus den 30 November 1835.
= Wimmerby Rådhus-Rätt har, genom offentlig stämning denna dag kallat Garfvaren J. G. Kinbergs samtliga Borgenärer, att före kl. 12 å dagen, Måndagen den 11 nästkommande Juli, sine fordringar, hos Rådhus-Rätten anmäla och styrka, på sätt Konkurs-Lagen stadgar, vid förlust af vidare talan i målet. Wimmerby Rådhus den 23 Januari 1836.
= Rådhus-Rätten i Götheborg inkallar, jemlikt utfärdad offentlig stämning, Resebetjenten John Rosendells samtliga Borgenärer till den 27 Juli innevarande år, kl. före 12 å dagen, att sina fordringar, vid talans förlust lagligen bevaka; hvilket härigenom kungöres andra gången.
= Att Rådhus-Rätten i Götheborg genom utfärdad offentlig stämning inkallat allidne Handlanden Christoffer Lidbäcks Enkas M. E. Lidbäcks och hennes Handelsfirmas C. Lidbäcks Enka & Komp:s samtliga Borgenärer till den 8:de nästkommande Augusti, kl. före 12 å dagen, att öfver ingifven afträdes-ansökning sig utlåta, samt sina fordringar vid talans förlust lagligen bevaka; varder härigenom kungjordt andra gången.
= Stockholms Rådhus-Rätt kallar genom offentliga stämningar: afl. Hyrkusken Carl Luvig Vacanos Sterbhusdelägare om Urarfva, Kollektören Anders Ålén, till den 1; afl. Kofferdi-Skepparen Joh. Jacob Remmers och afl. Kryddkramhandlanden Anders Petter Hasselgrens, som i lifstidcn kallat sig Elfner, Sterbhusdelägare om Urarfva, Jernkramhandlare-Betjenten Gustaf Adolph Lundell, till den 8; afl. förre Bagaren Johan Kinmans och Skomakaren Bernhard Wessbergs afl. Enkas Christina Regina Ekmans Sterbhusdelägare om Urarfva, f. d. Regements-Kommissarien Nils Gustaf Allenius, Hofslagaren Johan Eric Fillman, till den 15; f. d. Amanuensen Carl Peter Sjölund, Mathematiske Instrumentmakaren Paul August Schweder, Boktryckaren Carl Magnus Carlsson, afl. Strumpfabrikören Axel Georg Laurents och afl. Åkaren Lars Larsson Rolfs Sterbhusdelägare om Urarfva, till den 22; Dekorationsmålaren Carl Theodor Lövstädts afl. Enkas Maria Catharina Michaëlsons och afl. förre Fält-Kommissarien Carl Jacob Westerlunds samt afl. Källarmästaren Pehr Gustaf Thollanders och afl. Sergeanten Jonas Wilhelm Hafstöms Sterbhusdelägare om Urarfva, Apothekaren Johan Christian Kantzau, Hofslagaren Paul Gudmundson Wahlström, till den 29 Juli innevarande år, tillika med deras Borgenärer; hvilket första gången kungöres.
= Den 21 nästkommande Mars utgifvas Stockholms Rådhus-Rätts Domar i Konkursmålen, emellan: 1) Skomakaren Sven Johan Agrell; 2) afl. Handlanden Salomon Josephsons Sterbhusdelägare; 3) afl. Handels-Bokhållaren Carl Knut Floors Seerbhusdelägare; 4) Kryddkramhandlanden Carl Johan Engström; 5) afl. Jungfrun Sophia Lovisa Kejsers Sterbhusdelägare; 6) afl. Läderhandlanden. Hr Löjtnanten Johan Henric Ponsbachs Sterbhusdelägare; 7) förre Inspektören Carl Gustaf Stigenberg; 8) Klädesfabrikören Carl Holm, afl. Sergeanten Joh. Julius Eberh. Hoflunds Sterbhusdelägare och Borgenärer.
= Aska Härads-Rätt kallar härmed: 1) afl. Sekreteraren G. Wallmans, från Snyttringe, Sterbhusdelägare, samt 2) Brukaren Magnus Persson och hans Hustru Maja Stina Carlsdotters, från Hult, samtlige Borgenärer, att inom eller sist före kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af Aska Härads Laga Höste-Ting år 1836, i Motala, sine fordringar i de gäldbundna Boen, inför Härads-Rätten behörigen uppgifva, styrka och beediga, vid förlust af vidare rätt och talan; hvilket kungöres första gången.
= Jemlikt utfärdade offentliga Stämningar, inkallar RådhusRätten i Piteå samtlige Borgenärerne uti Sterbhusen efter: 1) Rådmannen och Urmakaren H. Hortlander till den 2, och 2J Fångvaktmästaren H. E. Sandström till den 11 Maj 1836, kl. före 12 på dagen, att sina fordringar, vid talans förlust i laga ordning anmäla, styrka och bevaka; hvilket tredje gången kungöres.
= Att inställelsedag för fordringars bevakande uti Årsproklamamålet efter afl. Slottsvaktmästaren Pehr Gustaf Lundmark, hos Upsala RådstufvuRätt infaller å tredje helgedagsfria Måndagen i December månad nästkommande år 1836, dervid Fatalietiden beräknas till klockan tolf å dagen; sådant varder härigenom kungjordt. Upsala Rådhus den 14 Dec. 1835.
FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.
= På derom gjord ansökning och af förekomne skäl, har Warbergs Rådhus-Rätt förordnat Handlanden P. J. Haji till förmyndare för ålderstigne Handskmakare-Enkan Otiliana Borg; hvilket härmed, enligt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, kungöres.
= Att Bonden Nils Mattsson i Nybygden af Jemshögs
Socken blifvit genom Listers Härads-Rätts beslut den 14
sistlidne Decmber för misshushållning omyndig ansedd och
stäld under Förmynderskap af Bönderne Håkan Svensson i
Gråmun och Nils Svensson i Ramnamåla; sådant varder
härigenom till allmän underrättelse meddeladt. Norje
Tingsställe den 22 Januari 1836.
J. E. Trägårdh,
Domhafvande.
= Att Drängen Johannes Abrahamsson från Ryd, enligt eget medgifvande, blifvit vid innevarande års Laga Höste-Ting med Redevägs Härad ställd under Jacob Berndtsons i Måttisaruder och Anders Anderssons i Bökanas förmynderskap; varder i enligthet med Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774 härmedelst kungjordt. Tingsstället Timmelhed den 5 December 1835.
LAGFARTS-ÄRENDER.
= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet vid Lagtima Hö-
