av överträdelse härav lämpligen bör ha sin plats berörs av högsta domstolen, som anför att ehuru skäl kan anföras för stadgandets placering i 5 kap. regeringsformen, stadgandet även kan försvara sin plats i successionsordningen med hänsyn till sitt nära samband med reglerna däri. Enligt regeringsrätten bör ett stadgande om förbud av nyssnämnt slag intas i 5 kap. regeringsformen.
10 § i succesionsordningen (titlar)
Frågan om vilken titel gemålen till drottning-statschef skall bära och förlust av titeln berörs av några remissinstanser.
Enligt riksmarskalksämbetets mening är det naturligast att gemålen, om drottning-statschefen lämnar tronen eller om paret träder i skilsmässa, får behålla sin prinstitel, under vilken han kanske i årtionden varit känd. Detta gäller i all synnerhet om han blir änkeman. De avslutande orden i 10 § "dock utan rätt till kronan" torde enligt ämbetet kunna utgå. Riksmarskalksämbetet framhåller vidare att vad i övrigt gäller frågor om titlar samt om tillhörighet till det kungliga huset och andra hithörande spörsmål dessa bör liksom hittills regleras enligt vid varje aktuellt tillfälle gällande europeisk fursterätt och med beaktande av iakttagen inhemsk praxis. Det är enligt ämbetet lätt att konstatera att vad utredningsmannen härutinnan anfört ej till alla delar motsvarar tillämpad sedvänja. Regeringsrätten menar att anledning saknas att i grundlag särskilt reglera titulaturen för gemålen till drottning-statschefen.
Behovet av övergångsbestämmelser
Remissinstanserna tar i regel inte upp frågan om övergångsbestämmelser behövs. l två yttranden anförs dock synpunkter på denna fråga.
Riksmarskalksämbetet menar att avsteget från regeln att lagar, och i all synnerhget grundlagar, ej bör tillerkännas tillbakaverkande kraft inte bör drivas längre än att om vårt kungapar före ikraftträdandet av en ny successionsordning får först en eller flera döttrar och sedan en son, som enligt nu gällande ordning alltså står närmast till tronen, så skall ändring därutinnan ej ske även om den nya tronföljdsordningen är fullt kognatisk. Enligt justitiekanslern innebär förslaget att de nya tronföljdsreglerna skall beröra samtliga manliga och kvinnliga avkomlingar till Carl XVI Gustaf att man ger lagstiftningen tillbakaverkande kraft. Det är en allmän princip i vår lagstiftning att denna inte ges retroaktiv giltighet utan att särskilda skäl föreligger, vilket stundom ansetts vara fallet inom exempelvis skattelagstiftningen. I förevarande fall tillkommer att fråga är om att ge grundlag tillbakaverkande kraft, vilket bör mana till särskild restriktivitet.
