| 98 | Konung Dawidz Psalmer. | Konung Dawidz Psalmer. | 99 |
Än then skatt som then onde haar kär/
Som från Gudh draga plågar.
The ondas arm förkrossar Gudh/
Och stärcker the froma/ som hans budh
Af hiertat gierna hålla.
4. HErren the fromas dagar weet/
När han them tröst wil gifwa/
Theras arfoeel i ewighet
Skal them förwahrad blifwa.
Them warder eij skam i ondom tijd/
I hunger är han them så blijd/
At han them wäl försörier.
5. The onde måste uthrotas wist/
Ehuru the wäldige äro/
Och hafwa sin lust och ingen brist
På thet the måga tähra:
The skola lijkwäl innan kort
Såsom en röök förswinna bort/
Och en snar ända taga.
6. Then onde borgar af falsk grund/
Betala han eij täncker.
Then frome är barmhertig och rund/
Både medh låhn och skäncker.
Landet få Gudz wälsignade:
Twärt om skola hans förbannade
Ther uth fördrefne warda.
7. Ens mans wandel och all hans stigh
Styrer Gudh medh sin nåde;
Eliest faar han eij wäl medh sigh
Han föör sigh sielf i wåde.
Om han än staplar sigh til fall/
Gudh honom handen räckia skal/
Til skada han eij faller.
8. Från barndom in til åldren min
Haar jagh eij kunnat förfara/
En rättferdig man någonsinn
Af Gudh förlåten wara:
Hans barn eij heller gåå om brödh.
Han är mild och hielper i nådh/
Hans sädh wälsignad warder.
50.
Se tonen Num. 48.
1. GJör wäl/ och låt alt ondt beståå/
Och låt tigh eij förskräckia;
Wända eij hwad här kommer uppå/
Och hämnder til tigh räckia.
Bklif tu och bo alt stadigt här/
Och se hwar til tu kallad är/
Och hwad titt stånd uthkräfwer.
2. Ty HErren älskar rätt och skiäl/
Sin Helgon eij förlåter/
Men altijd them bewarar wäl/
Hwad thet går fram eller åter.
The ondas ätt förgås all slätt/
The goda ärfwa landet medh rätt/
Och ewigt ther inne blifwa.
3. Thens fromas munn til wishet står/
Ther wistas han medh gierna:
Hans tunga medh rätthet umgår/
Then hielper han at wärna:
| Om | N 2 | Gudz |
