254 | Jule Högtijds | Psalmer. | 255 |
Låt migh tin godhet finna
O Princeps gloriæ,
Trahe me post te, Trahe me post te!
3. O Patris charitas,
O Nati lenitas,
Wij wore alle fördärfwad
Per nostra crimina:
Så hafwer han oss förwärfwat
Cœlorum gaudia:
Eija wore wij ther! Eija wore wij ther!
4. Ubi sunt gaudia,
I then helga Stadh/
Ther the Änglar siunga
Nova cantica;
Och the klockor klinga/
In Regis curia;
Eija wore wij ther! Eija wore wij ther!
Koral nr 131
[visa]
[redigera]
[historik]
[rensa sidcachen]
1. SÅ skiön lyser then Morgonstiern/
Full nådh och sanning af HErran/
Then söte roten Jesse:
Tu Dawids Son af Jacobs slächt/
Min Konung och Brudgumme täck/
Mitt hierta wil besittia;
Kärlig/ liuflig/ skiön och härlig/
Rijk och ährlig/ stoor af nåde/
Högh och krafftig i tin gåfwor.
2. Tu min pärla och dyra kron/
Sanner Gudh och Marie Son/
En stoor högboren Konung!
Mitt hierta frögdar titt lilium/
Thet helga Evangelium
Är jdel miölck och honung.
Eij! mitt Blomster fijnt/
Hosianna! Himmelsk Manna/ thet wij äte/
Tigh kan jagh aldrig förgäta.
3. Efterlåt migh mitt hiertans sinn/
Tu klare Jaspis och Rubin/
Tin kärlek stoor och blida:
Och intryck honom at jagh är
En lem i tin Församling kär/
Ett refbeen af tin sida.
Efter tigh längtar migh/
Gloriosa Coeli rosa/ siuk och sund/
Min såår hela i alla stund.
4. När Gudi är min hielp och frögd/
Ther medh han migh af Himmels högd
Så mildeliga styrcker.
Så | Kk | O JE- |