Den här sidan har inte korrekturlästs
502 Boot-Psalmer. Boot-Psalmer. 503

Unn migh mitt lefwerne späkia/
O Gudh! jagh troor tigh wäl.

5. Jagh ropar til tigh Gudh Fader/
Gudh Son och Helige And/
At tu migh wäl bewarar/
Tu Helga Trefallighet;
När jagh skal hädan fara
Af thenna werldsens swek:
Gudh haar sin Son uthgifwit
Oss allom til salighet.

251.

Koral nr 251 [skapa ny melodi] [skapa med samma melodi] [rensa sidcachen]
Sidan :Koral1697/251 saknas

1. EN syndig man/ som låg i syndsens dwala/
Han hörde en röst af Himmelen til sigh tala:
Wak up/ wak up/ jagh achtar tigh hugswala/
Och se thet lius/ som skijn öfwer berg och dalar.

2. Hwar är then röst/ migh wäcker af hiertans grunde?
Jagh är en Ängel tigh wäcker så margelunde:
Sof nu eij längre/ tu bed tigh Gudh miskunde.
Och yppa en wisa i thenna här morgonstunde.

3. Ett sorgefullt hierta kan hwarken qwäda eller siunga/
Hälst när thet är belagt medh dödsens tunga:
Then stora armod beklaga gamla och unga/
Och Mästaren Christus/ som Skriften kan wäl begrunda.

4. När syndaren wil sitt hierta til Gudh omwända/
Gudh låfwar honom nådh af hiertans grund at sända;
Säll ästu siäl/ Ty Gudh wil til tigh lända/
Och nådenes lius til ewig tijd uptända.

5. Then syndige stod up/ han kände sigh fåå een lisa:
Han wiste sin Gudh af hierta och munn at prisa:
Han såg thet himmelska liuset öfwer sigh lysa:
Medh ödmiuka röst begynte han dasens wisa:

6. Miskundelig Gudh/ låt nådenes Sool uprinna/
At medh thess lius må syndsens nödh förswinna:
Hughswala mitt hierta/ uplys både siäl och sinne;
Låt migh i dagh tin heliga wänskap finna.

7. All werldzens lius upran som en morgonstierna;
Och sannerlig war Gudz moder en ödmiuk tärna:
Af hierta och munn wil jagh Gudh prisa så gierna/
Han wille min fienda aldeles från migh spierna.

8. Min HErra och Gudh bör migh altijd prisa och lofwa/
Som stadde migh eij längre i syndene at sofwa:
Migh tyckte mitt hierta thet war bespändt i klofwa/
Så länge jagh låg i thenna här syndsens dofwa.

9. Min högste Frälsare bör migh altijd åkalla/
När synden achtar min siäl omkring bestalla:
Tu lät migh eij längre i syndene at falla/
Och icke smaka then helwetes bittra galla.

3. Ett Sss 252.