| 312
|
Om Christi pino och dödh.
|
|
Om Christi pino och dödh.
|
313
|
Öfwer synden/ efter jagh
bär kalt sinne mot Gudz lagh.
6. Högfärdz stygghet jagh besinner/
Weet hon blifwer swåra lönt/
För then ästu törnekrönt;
Werldens falskhet jagh tå finner/
När tu warder först berömd/
Och til korsset sedan dömd/
7. Wällust migh tå bitter blifwer
När som galla biudes tigh/
Hwilken borde skänckas migh:
Girighet jagh från migh drifwer/
När man tigh til håhn och spott/
Kastar om tin kiortel lott.
8. Hurur afwund them förföljer
Som Gudh fruchta seer jagh bäst/
Efter werlden hafwer mäst
Hatar tigh/ som aldrig döljer
Tina nådh/ men giorde wäl/
Och halp mångens kropp och siäl.
9. Jude kyss och Petri eeder/
Kaiphe så ock Hanne trugh
Samt Pilati rädda hugh/
Och Herodis stolta seder
Sanna/ at altzingen man
Uppå werlden lita kan.
10. Tu bleff för ett ringa wärde
Af tin wän förrådd och såld
I thet arga folckets wåld;
At tå Satan migh besnärde/
Skulle jagh förlossad blij
Medh tin blodh/ ock köpas frij.
11. Tu blefft grepen uthaf många/
Öfwerfallen bunden hårdt/
Och i mörckret släpad bort;
På thet jagh en usel fånge/
Som satt fast i mörckrets band/
Lösas må uhr Satans hand.
12. Tu wast hårdt af them beskylter/
Them tu aldrig giorde ondt/
Utan hade ofta skont/
At jagh som medh synd upfylter/
Til alt ondt ock bråtzlig war/
Måtte niuta titt förswar.
13. Tina lemmar måtte swida/
När man tigh medh grymhet slog/
Stötte/ släpte/ swåra drog;
På thet jagh eij skulle lida
Thet som Satan sielf är händt/
Och min synd haar wäl förtient.
14. Tu hudflängdes och afkläddes/
At min siuka/ nakna siäl
Måtte läkias/ prydas wäl:
Tu led spott och swåra häddes/
At jagh ähra wänta må/
När jagh skal för domen ståå.
15. Tu blefft dömder och uphängder
På ett korss bland röfware
Uthom staden/ och låtst see/
At jagh som war uthestängder
