| 406 | Psalmer öfwer | några Söndags Evangelier. | 407 |
Giörer eder wänner i tijd/ medh mycken ijd/
Vthaf eder Mammon wrånga;
Som eder in i ewig huus/ båd’ klar och lius/
Anamma och intaga;
Ther alsköns glädie vtan meen/ Skeer eder igen;
Man kan thet eij bättre laga.
8. Thet som nu talat är och rördt/ och af oss hördt/
J thenna liknelse klara/
Låt oss flyy allan girughet/ som är så leed/
Och mången förer i fahra.
Ty skole ock wij af en godh art/ hafwa ospardt
Hwad Gudh oss täckes vnna/
Och hielpa then arma i hans nödh/ som Gudh oss böd/
Thet rundeste wij kunne.
Luc. 10.
Koral nr 209
[skapa ny melodi]
[skapa med samma melodi]
[rensa sidcachen]
Sidan :Koral1697/209 saknas
1. HÖgfärd är en odygd så stoor/
Then Gudh kan aldrig lida;
Vthi thet hierta som hon boor
Kan eij Gudz Ande blifwa:
Ty samma last straffar fullfast
Then helga Skrift/ som en förgift/
Thet wij ock här måge höra.
2. En tijd tilsporde JEsum så
En lagklok: Hwad skal jagh giöra/
At jagh må ett ewigt lijf fåå?
Thet lätz han gierna höra:
Om tu försann Gudh älska kan;
Tin nästa också/ tå skalt tu fåå/
Sade han/ ewinnerlig lefwa.
3. Men han lät tå så tyckia sigh/
Som han skulle rättferdig wara:
Ho är min näste/ säg thet migh/
Hwad wilt tu ther til swara?
Sade han änn til JEsum: men
En parabel klar war JEsu swar/
Then wij skole fullwäl märckia.
4. En man foor från Jerusalem/
Til Jericho sin resa:
Hwilkom lyckan tå war så grym/
At han fick skada och nesa/
J röfware wåld han tå strax föll/
Som honom såår giorde blott och baar/
Och låten ther halfdöd liggia.
5. Ther efter hände thet sigh ock/
En Prest samma wägh reste:
Hwilken then arma liggia såg;
Men ingen hielp bewijste.
| Uthi | Fff | När |
