Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan

twist och twedrägt. I staden skedde ett vproor/ i hwilket myckit folck wardt dräpit och slagit widh Templet.

Jerusalems stadh war mächtig wäl medh tre murar befäst och bewarad/ på then sidan man kunde komma til staden. Hwarföre lade thet Romerska krigzfolcket sigh medh alla macht ther före til at storma och intaga staden. Och fingo så omsider medh myckit arbete och platz twå yttersta murarna. Och tå blef ther ganska myckit folck dödt af hunger, som Josephus skrifwer[1]. Och offta slogos th sigh emellan, som bäste och käreste wänner warit hade, för en ligen brödzbeta skull. Barnen ryckte offta maten vthur munnen på fadren och modren. Ther förbarmade sigh hwarken broder eller syster öfwer then andra. En span korn kåstade mång gyldene. Somlige för stoor hunger skull åto fädyngio; sökiande stygt och obeqwämligit åtande, ther the kunde släckia hungren medh. Somlige gnogo och åto läder af swerdzbaliorna. En part funnos döde, hafwande tuggat höö i munnen. Ther wardt op then tiden af hunger så myckit folck döde, at Aninus Eleazari son, som flydde vthur staden i bestalningen til Titum, säger, at i staden funnos och begrofwos på then tiden hundrade tusend och femtijo tusend döde kroppar, Hegesippus skrifwer[2]/ at allenst genom en port wordo så mång tusend lijf vthförde: och at widh sex hundrade tusend menniskior blefwo vthi then bestalningen döde. Judarna hade ännu ANtoniam inne/

  1. L.7.Bell.c.7.
  2. Heg.l.5.c.50.