komma ihog; vtan at wij ock ther vthinnan medh tin egen Lekamen och Blodh spisade och wederqweckte/ samt ther igenom om Gudz nådh och then ewiga saligheten försäkrade wardom. Thet är ju/ o trogne Frälsare! ett starckt och härligt witnesbörd til tin ovtsäijeliga nådh och kärlek/ som tu til oss drager. O HErre JEsu Christe! låt migh thenna tin rika nåde förståå. Och gif migh munn och anda/ at jagh tigh altijd therföre tackar/ och tigh i all ewighet lofwar och prisar. Amen.
21. Een annor.
O Alzmächtige ewige Gudh! Jagh tackar och lofwar tin Gudomeliga milda godhet vthaf alt mitt hierta/ at tu åter igen hafwer spisat migh medh tin enda Sons JEsu Christ mins HErras hälsosamma kött och blodh. Och beder ödmiukeligen/ tu wärdigas wercka vthi migh igenom tin Helga Anda: at lika såsom jagh nu hafwer medh munnen vndfått thet heliga Sacramentet; jagh också vthi lika måtto medh een stadig troo må begripa/ och ewinnerligen niuta och behålla tin Gudomeliga nådh; syndernas förlåtelse; förening medh Christo/ och thet ewiga lifwet: Hwilket altsamman tu migh vthi thetta heliga Sacramentet så nådeligen tilbudit och meddeelt hafwer: Jgenom JEsum Christum tin kära Son wår HErra. Amen.
22. Een annor.
ACh! tu milde/ kärlige/ söte och älskelige HErre JEsu Christe. Jagh tackar tigh af alt mitt hierta/ at tu migh medh tin heliga Lekamens och Blods dyrbare spijs och dryck bespisat och wederqweckt hafwer. Ach! hwad är doch jagh/ at tu migh owärdigan hafwer wärdig giordt at äta af titt Bord? Jagh tackar tigh för all tin kärlek och trohet: för tin Mandoms anammelse: för titt heliga och liufliga Ewangelium: för tin dödzkamp och blodiga swett: för hela tin heliga pino: för tine vthståndne hugg och slagh: för tin försmädelse: för tin bespottelse: för tin ömkelige hudflängning: för tin hwasse törnekrona: för tine Såår: för all tin sweda: för tine tårar: för tin suckan: för tin ångest: för tin korsfästning: för tin jämmerliga dödh. Jagh tackar tigh för alla tina wälgierningar/ them tu migh ther igenom förwärfwat hafwer: För lagsens fullbordan: för syndernas förlåtelse: för tin fullkomliga betalning och plicht för mina misssgierningar: för tin försoning medh tin himmelska Fader: för tin förwärfwada och skänckta rättferdighet: för helgelsen genom then Heliga Anda: för thet ewiga lifwet. Af hwilka alla wälgierningar tu hafwer genom trona giordt migh deelachtig; och igenom tin Lekamens och Blodz höga och dyrebara pant vthi Sacramentet migh försäkrat. Ach! hwad högre tin kärleks pant/ och hwad strörre försäkring om min förlossning/ om syndernas förlåtelse/ och om thet ewiga lifwet/ hafwer tu kunnat gifwa migh? Gif/ at jagh tin stora kärlek aldrig förgäter; tin heliga dödh stadigt hafwer i minnet. Tin helige Lekamen och Blodh helge och wälsigne min kropp och siäl; och beware migh från alla synder. Ach! min Återlösare och Saliggiörare/lef tu uthi migh/ och jagh i tig. Blif tu vthi migh och jagh i tigh. Fördrif vthur mitt hierta alt okynne. Behålt och besitt tu allena mitt hiertas huus. Min fattiga siäl hafwer förbundit sigh medh tigh/ såsom tin Brudh; och tu hafwer tigh medh henne trolåfwat och förenat i ewighet: och är nu worden een Drottning/ medan hon ock tigh/ alla konungars Konung/ til en maka bekommit hafwer. Huru skulle hon tå åter giöra sigh til så många synders och orenligheters tienstepiga? Huru skulle hon genom syndenes flättia och fåfängia åter förlora sin adel och höghet; och giöra sigh sielf en sådan Konungzlig maka owärdig. Ach! smycka och pryd min siäl medh andelig prydnad; medh himmelsk fägring; medh en fast troo: medh en brinnande kärlek och hopp; medh een ädel ödmiukhet/ helig tolamodighet/ innerlig böön/ täck sachtmodighet/ och een hiertans trängtan efter tigh allena/ och thet ewiga lifwet: så at jagh hafwer medh tigh allena ett wänligit umgänge. Ehwad jagh äter eller dricker/ sofwer eller wakar/ lefwer eller döör; blif alltijd hos migh och vthi migh: at jagh hos tigh och vthi tigh i ewighet blifwer; stedze medh tigh äter och dricker; om tigh talar och siunger; vtan återwändo på tigh täncker. Så at jagh vthi thenna troon insomna; på yttersta dagen gladeligen vpståå; och i then ewiga glädien ingåå måtte. Amen.
23. Om trones förökelse.
EFter jagh nu hafwer/ o käraste HErre JEsu Christe! vndfångit tin alraheligaste Lekamen och Blodh; så gif at thet må lända min troo til styrckio och förökelse; min siäl til en sann läkedom: til tröst i nödh och motgång; til helgelse emot min owärdighet: och til lijf/ när jagh medh döden skal kämpa. O HErre JEsu! tu äst ju thet himmelska brödet; huru kan min siäl hungra? Tu äst lifsens källa; huru skulle jagh törsta? Tu äst min Jmmanuel; hwem kan wara emot migh? Här om är jagh nu aldeles försäkrad af tin dyra Lekamens och Blods anammelse. HErre JEsu föröka thenna min troo och försäkring alt in til ändan; at jagh ock må bekomma trones ändalycht/ nämligen siälenes ewiga salighet. Amen.
24. Om lefwernes förbättring.
O Gudh tu Helge Ande! som mitt hierta medh alsköns tröst och innerlig frögd vpfyller/ bered tigh ock i mitt hierta en boning. Bewara migh för alla onda tanckar/ ord och gierningar. Vplys migh medh en sann gudachtighetz ifwer; at jagh måtte dageligen tiltaga i alla Christeliga dygder. Tin Gudomelige nådh omfatte migh; vppehålle och wälsigne migh: at såsom jagh hwar dagh närmare och närmare nalckas döden; at jagh också dageligen må mitt lefwerne förbättra; wara brinnande i böner och tacksäijelser; och altijd bereda migh til en salig hädanfärd. Hör migh min Gudh/ för JEsu Christi skull! Amen.
25. Een annor.
ALzmächtige och barmhertige käre himmelske Fader/ hielp at min troo icke är död och gierningalöös/ vtan lefwande och werckande genom kärleken
