Den här sidan har korrekturlästs

hans Rijke må til oss komma. Och at han styrcker och behåller oss fasta i sitt Ord och i trone in til ändan. Thet är hans gode och behaglige wilje.

Then Fierde Bönen.

Wårt dageliga brödh gif oss i dagh.

Hwad är thet? Swar.

Gudh gifwer ock wäl vtan wåra böön dageligit brödh allom menniskiom/ (jämwäl them ondom) Men wij bedie i thenna böön/ at han wille låta oss thet förståå/ och medh tacksäijelse vndfåå wårt dageliga brödh.

Hwad är dageligit Brödh? Swar.

Alt thet som kropsens vppehälle och nödtorft tilhörer: såsom äta/ dricka/ kläder; huus och heem/ åker/ boskap och bohagh/ godz och penningar; from hustro/ from barn/ fromt tienstefolck; goda och trogna Öfwerhet/ godt regemente; godh tienlig wäderlek/ frijd/ helbregda; tucht och ähra; goda wänner/ trogna grannar/ och meer sådant.

Then Femte Bönen.

Och förlåt oss wåra skulder/ såsom ock wij förlåte them oss skyldige äro.

Hwad är thet? Swar.

Wij bedie i thesso böön/ at wår himmelske Fader icke wil see til wåra synder/ och för theras skuld förwägra oss wåra böön. Ty wij äre icke wärde thet wij ombedie; hafwe thet icke heller förskyllat. Vtan at han wille oss thet altsammans gifwa vthaf sine nådh. Ty wij synde i mångahanda måtto dageliga; och förtjene intet annat än straff. Så wilje wij ther emot ock förlåta vtaf hiertat; och gierna giöra them godt/ som oss emot bryta.

Then Siette Bönen.

Och inled oss icke i frestelsen.

Hwad är thet? Swar.

Gudh frestar ingen/ men wij bedie i thenna böön/ at Gudh wille beskydda och bewara oss/ at Diefwulen/ werlden och wårt egit kött icke må bedraga och förföra oss i wantro/ förtwifielse/ och i andra swåra synder och laster. Och om wij ther medh försökte warda/ at wij doch på sidstone winna måge/ och behålla segren.

Then Siunde Bönen.

Vtan fräls oss ifrå ondo.

Hwad är thet? Swar.

Wij bedie i thenna böön/ såsom vthi een summa/ at wår himmelske Fader oss förlossar ifrån alt ondt/ både til kropp och siäl/ godz/ heder och ähra/ [et]c. Och på sidstone när stunden är kommen/ giwer oss een salig ändalycht/ och nådeliga tager oss vthaf thenna sorgedahl til sigh i Himmelen.

Amen.

Hwad är thet? Swar.

At jagh skal wara wiss vppå/ at sådana böner äro wårom himmelske Fader tacknemliga/ och af honom hörda. Ty han hafwer sielf budit oss så bedia/ och vthlåfwat/ at han oss höra wil. Amen/ Amen/ thet är: Ja/ Ja/ thet skal altså skee.

IV.
Thet H. Dopsens Sacrament.

Och huru man må thet vngt folck enfalleliga förehålla.
Til thet Första.
Hwad är Döpelsen? Swar.

Döpelsen är icke blotta watn allena: vtan är watn författat i Gudz Budh/ och förbundet medh Gudz Ord.

Hwilket är thet samma Gudz Ord? Swar.

Thet wår HErre Christus säger Matthei i thet yttersta Capitel: Går vth i hela werldene/ och lärer alla Hedningar/ och döper them i Namn Faders och Sons/ och thens Helge Andes.

Til thet Andra.
Hwad nytta hafwer Döpelsen medh sigh? Swar.

Döpelsen hafwer medh sigh och werkar syndernas förlåtelse: frälsar ifrån döden och Diefwulen; och gifwer ewinnerlig salighet allom them som troo thet/ som Gudz ord och löfte lyda.

Hwilka äro the Gudz Ord och Löfte? Swar.

Thet wår HErre Christus säger Marci i thet yttersta Capitel: Then ther troor och warder döpt/ han skal warda salig; men then ther icke troor/ han skal warda fördömd.

Til thet Tredie.
Huru kan watn sådana mächtig ting åstadh komma? Swar.

Watn giör thet wisserliga icke; vtan gudz Ord som är medh och när watnet/ och troon som sådana Gudz Ord i watnena troor; och sigh ther på förlåter. Ty vtan Gudz Ord är watn icke annat än watn/ och är ingen döpelse. Men medh Gudz Ord är thet een Döpelse/ thet är/ ett nådefullt lifsens watn/ och nya födelsens badh i then Helga Anda. Såsom S. Paulus säger til Titum i thet 3 Capitel.

Efter sina barmhertighet giorde han oss saliga genom then nya födelsens badh/ och thens Helge Andes förnyelse; hwilken han