Den här sidan har inte korrekturlästs
88
Återlösningen.

Så att dess kraft må varda spord.

4. Behåll oss vid ditt rena ord,
Förhindra satans själamord,
Så att din kyrka i all tid
Må se, att du är henne blid.

5. Du värdes, Herre! se dertill,
Att mången lärer som han vill.
Ett sjelfklokt vett vill mästra Gud
Och tadla på hans ord och bud.

6. De stolta andar dämpa ned,
Som, snabba, efter tidens sed,
Att föra nytt på banen an,
Förfalska så din lära sann.

7. Din sak det är, o Jesu mild!
All äran kommer ock dig till:
Fördenskull på dens sida stå,
Som här ditt ord försvara må.

8. Ditt ord är i vår nöd och sorg
Wår säkra tröst och fasta borg;
Dervid behåll din kyrka ren
Och fria henne från allt men.

9. Gif att ditt ord oss lyser så,
Att vi i mörkret icke gå
Men genom denna jemmerdal
Må vandra till din himmelssal.

(Selneccerus. Svedberg.)


Dav. 12.
121. Hjelp, Gud, de trogna äro få
Och synas dagligt färre.
Hvad ondt, som stora här och små
Bedrifva, ser du, Herre.
De tala blott onyttig ting;
Lögn, skrymtan, arghet griper kring
Bland menskors barn allt värre.

2. De äro ens i vrångvis flärd,
När orätt skall befrämjas
Och när den fromme skall bli snärd:
De eljest så ej sämjas.
Förtag, o Gud! de ondas råd,
Låt deras hjertas överdåd
Utaf din tuktan tämjas.

3. De spörja: ho är Herren Gud,
Hvars röst vi lyda böra?
De säga: Vi ej annat bud
Än våra lustars höra.
Ho är, som oss kan stå emot?
Wi akta ingens trug och hot;
Wår vilja blott vi göra.

4. Men Herren säger: Snart jag skall
All ondskans makt förfära,
Allt högmod bringa uppå fall
Men härlig lön beskära
Åt dem som byggt på mig sin lit
Och haft för mino huse nit
Och kämpat för min ära.

5. Se, Herrens ord är rent och klart
Som guld i degeln skärat;
I nåd och sanning uppenbart,