Sida:Publikenochtidningarne1838augustblanche.djvu/13

Den här sidan har korrekturlästs
11

champagne och lafitte, som, blandad med ostronhagel, utbreder sina härjningar. Bland de flyende upptäcker man 18 stora sillar, skickade såsom present från Friherre Ankarsvärds egendom, stekta i det papper, på hvilket Minerva hopskref de famösa brefven.)

Chor af den vilda Jagten.

Vilda, mättade mage, njut!
Se det herrliga målet — skjut!
 Hon, som kan bära oss,
 Skall ock förtära oss;
Raskt derför in i den välkända trut!

(De rusa in i Minerva. Främst och våldsammast intränger en stor Hornuf, på hvilken Minerva i flera år tuggat och slitit.)

MINERVA
(vaknar under de förfärligaste konvulsioner och vridningar, med svetten i pannan och ögat vildt kringstirrande).

Söker nu allt, äfven det käraste jag äger, att sälla sig i opposition emot mig? — Fan måtte då vara Publicist och ingen god! De allmänna hushålls-bestyren förstöra min ljufva middagssömn — och likväl nödgas jag lägga hand vid de förra, för att kunna få njuta den senare, hurudan den än är.

FREJA
(inhoppande, klädd i en kappott, gjord af en vänd Kammarjunkare-uniform och fodrad med en utsliten prestkappa af bombasin).

Hvad har händt, Tant lilla? — Tant ligger röd i ansigtet som en kräfta! — Har återigen någon ny plan gått kräftgången?