14
middagsimåltid. I det försvinnande lamhufvudet såg jag den högtbräkande liberalismens undergång, och i den mustiga, välsmakande sköldpaddsoppan den ädla konservatismens långsamma, men säkra framgång. — Derefter insomnade jag; men knappt hade mina ögon tillslutit sig, förr än en förfärlig dröm kullstörtade hela mitt luftslott — liberalismen fick lif, och konservatismen hoppade ur skålen och sprang sin kos. Jag kan ej berätta dig allt, min vän, ty ännu känner jag tryckningen efter den aftonbladistiska maran, som slutligen höll på att alldeles qväfva mig. Jag tror icke mycket på drömmar, nen om denna skall slå in, måtte det icke ske förr än jag för alltid tillslutit mina ögon; ty sedan må det gå hur det vill. — Hvad har du att berätta mig?
FREJA.
Oändligt mycket, Tant söta! mina utsigter hafva undergått en betydlig förändring; Tant vet att jag, oaktadt min ungdom, likväl redan försökt en och annan ställning här i lifvet. På den tiden Kammarjunkaren ensam höll mig, stod jag ej så illa hos visst folk, och genom umgänget med den förnämare verldens domestiker fick jag lära konsten så tillblanda mitt