30
visal — Det äf en sjuskinnsgröt, oändligt väl passande för de sju vises skinn, min kära Münchhausen! och ehuru den ej fogar sig så serdeles väl till ditt ”fria val af rätter” hoppas jag likväl att den ej skall bindas af annat, än din ”kropps-konstitutions större eller mindre Capaciteé att insuga och smälta densamma.” (slår i bordet, ropar:) Ut Freja! — vi vilja hålla en ny repetitionskurs med Münchhausen! (Freja hoppar ut, beväpnad med en stor kannsbutelj Röfvar-ättika.)[1]
MINERVA.
Se så, min kära Münchhausen! Är du nu road af ”vrängningar” och ”slingringar,” så står det dig här fritt — vi vilja se om ditt ”harhjerta” sitter på rätta stället!
MÜNCHHAUSEN
(ser sig omkring med ängsliga blickar).
”Visst skulle grisarne grymta om de kände galtens tillstånd, och hvad jag arme måste lida” — Hur skall jag kunna rädda mig ur dessa fördömda trollpackors klor! — (sakta) Tyst — lyckligtvis har jag hos mig ett exemplar af den beryktade bubu-boken — med den vill jag försvara mig till sista droppen! (ställer sig i positur)
- ↑ Benämningen Röfvar-ättika förefaller på detta ställe äfven författaren något oegentlig; meningen är likväl att visa, hur våra Tidningar, när det sura de sjelfva fabricera ej hinner till, af andra lika goda ättiksfabrikörer röfva hyad som fattas.
