38
GRANSKAREN
(som stått på utkik, instörtar på scenen med andan i halsen — en stark röklukt breder sig kring teatern).
Mina Herrar och Damer! Den aftonbladistiska hären anrycker med stormsteg från Nygatan!
ÄRLIGHETEN.
Hvarifrån kommer den gemena röklukten?
GRANSKAREN.
Om förlåtelse, mitt Herrskap! Jag råkade i brådskan och ångesten klämma ut några rökgubbar, hvilka jag nyss fått färdiga.
ÄRLIGHETEN.
Hvar är f. d. Argus? — Hvarför är han ej ute på rekognoscering?
f. d. ARGUS
(inkommer —- en komplett
evidens lyser i hans nacke).
Jag har haft så mycket bråk med att hålla mina norrska ”spaltar” tillsammans, att jag ej fått tid se omkring mig det minsta. För öfrigt har jag blifvit något närsynt på den senare tiden.
ÄRLIGHETEN
(vänder sig till den samlade
hären).
Det vigtiga ögonblicket nalkas nu, mina vänner; och jag ber Er ihågkomma att Publiken bar sina ögon fästade på oss och skall blifva vår stridsdomare!
(Trumpetstötar och maktspråk.)
