Sida:Publikenochtidningarne1838augustblanche.djvu/61

59

som en vårsol opp”, spridde lif och värma i det nordiska is-elementet, och förvandlade den kalla liknöjdheten till ett lefvande forskningsbegär, som raskt trängde in i det offentliga lifvet, för att se hvad vinst nationen hade af sina dryga insatser. — Också har jag betalt dig rätt dugligt derför; men att du så tidigt skulle ”falla som en skinnpels neder”, kunde jag aldrig förmoda. När nu detta likväl skett, vill jag lära dig konsten, att åtminstone hålla skinnpelsen så tillsamman, att den ej helt och hållet släpper sina lösa beståndsdelar i mina ögon, och konsten lyder så: Innan du börjar tala om statsreformer, sök först reformera ditt eget Institut och låt ingen annan svärta än trycksvärtan få finnas derinne; ty som nu dina affärer stå, kan du ej se längre än näsan är lång; hvarföre hela din vishet stannar i näsvishet och hela din rolighet förvandlar sig i ett rått pöbelgrin. Behjertar du detta medel, kan du möjligtvis ännu återvinna min aktning och mitt förtroende. Jag fordrar att du skall visa mig föremålen sådana de äro, hvarken förstorade eller förminskade, hvarken upp- eller nedvända. Det finnes en annan smak än den, som herrskar vid långtoddyn och lerpipan, och denna smak är