62
PUBLIKEN
(ensam).
Allt är då fullbordadt för det förflutna året. Troligtvis kommer jag att ännu i många år infinna mig här, för att hålla samma ransakning och fälla samma dom. — Farväl då, J bläcksuddade nejder! Farväl J gåslundar! — När skall den tid komma då J kunnen bjuda mig; annat än plumparl (stiger in i molnet och försvinner)
(1838 Års Tidningar, i nystärkta skjortärmar, knäbyxor och ullstrumpor, indansa, svängande långa prenumerations-listor öfver sina hufvuden. Alla hafva sina ansigten svärtade med bläck, och utföra Negerdansen ur den Amerikanska Apan.)
Final af Tidningarne.
Upp uti luften! Bort öfver hafven!
Fram i ullstrumpor med stormande färd!
Gyldene kalfven med pluringa-stafven
Vinkar oss ut i den sofvande verld.
Upp till att tända
De nygjorda bloss!
Köra och vända
Och gräla och slåss!
Menniskan, djuren, i qvalmiga nästen
Le åt vårt rys- fas- förskräckliga dån;
Vi sväfva fria mot himmelens fästen,
Tills i Storbubu vi falla derfrån!
(Ridån faller.)