188
lande till Saturnus’ och Jupiters uppstigande. Det skulle efter min tanke — er bättre insigt likväl oförkränkt — betyda framgång åt den som utsänder expeditionen vid en sådan timme.»
»Åt honom som utsänder expeditionen», sade astrologen efter ett kort uppehåll, »lofvar denna konjunktion verkligen framgång; men som Saturnus är förbränd, synes det mig, som om fara och olycka hotade den utsände, hvaraf jag slutar, att uppdraget kan blifva farligt, ja förderfligt kanske för dem som komma att resa. Så vidt jag förstår, antyder denna fiendtliga konjunktion våld och fångenskap.»
»Våld och fångenskap åt de utsände», svarade konungen, »men framgång åt afsändarens önskningar — var det ej så, min lärde fader?»
»Alldeles», svarade astrologen.
Konungen förblef tyst och antydde ej vidare på något sätt, huruvida denna förutsägelse (hvilken sjerntydaren säkert vågat genom att gissa sig till uppdragets farliga natur) öfverensstämde med hans verkliga afsigt, hvilken, som läsaren redan vet, var, att förrädiskt öfverlemna grefvinnan Isabella de Croye i händerna på Wilhelm de la Marck, som visserligen var af ädel börd, men som genom sina brott nedsjunkit till en blott för sitt oroliga sinnelag och sin vilda tapperhet beryktad röfvar-anförare.
Konungen framtog derefter ett papper ur sin ficka och sade, innan han lemnade det till Martivalle, i en liksom ursäktande ton: »lärde Galeotti, undra ej på, att jag, då jag i er eger en orakel-skatt, större än den som finnes i något nu lefvande bröst, sjelfva den store Nostradami ej undantaget, också ofta önskar betjena mig af er insigt vid de tvifvelsmål och svårigheter, hvilka kringgärda hvarje furste, den der har att kämpa emot upproriska undersåtar samt oförsonliga och mäktiga utländska fiender.»
»Då jag hedrades med er kallelse, sire», svarade filosofen, »och öfvergaf hofvet vid Buda för det vid Plessis var det med det beslutet att ställa till min kunglige beskyddares förfogande hvad helst det fans i min konst, som kunde vara af någon nytta för honom.»
»Godt, godt, kära Martivalle; men gif nu noga akt på denna fråga.» Konungen uppläste derefter ur papperet
