hans farfar var ryktbar för sin vidsträckta lärdom vid sjelfva Ludvig XIV:s hof, der vitterheten på visst sätt blifvit ett mod. Dessa båda egare, med en förmögenhet, tillräckligt stor att tillåta dem följa sin smak, hade så tillökat ett från deras förfäder ärft gammalt dyrbart götiskt bibliotek, att det fans få boksamlingar i Frankrike, som kunde komma upp mot den på Hautlieu: men den hade sedermera blifvit skingrad till följd af ett oklokt försök, som den nuvarande markisen år 1790 gjorde att försvara slottet mot en revolutionär pöbelhop. Det lyckades likväl kyrkoherden, som genom sitt menniskoälskande och fridsamma uppförande samt sina evangeliska dygder egde mycket inflytande bland den omkringboende allmogen, att förmå många af dem, att för den ringa summan af några sous och någon gång äfven för en sup köpa volymer, hvilka kostat stora summor och nu endast af förstöringshegär bortsläpades af de bofvar, som plundrat slottet. Sjelf hade han äfven inköpt så många böcker hans tillgångar tilläto, och det var hans bemödanden man hade att tacka för, att de blifvit återskänkta åt det lilla torn, hvari jag fann dem. Man får derför ej undra på, om den gode pastorn kände sig litet stolt öfver att visa samlingen för främlingar.
Trots omaka volymer, defekter och alla andra dylika förtretligheter, för hvilka en bokvurm är blottstäld vid genomgåendet af ett vanvårdadt bibliotek, fans det likväl på Hautlieu mycket, som, för att tala med Bayes, var ognadt »att hänföra och öfverraska bibliomanen». Der fans
»Den lilla, rara boken, af bleka guldet mörk»,
hvilken D:r Ferrier så ömt besjunger, sällsynta och rikt målade messböcker, handskrifter från 1380 och 1320 och ännu längre tillbaka, samt götiska verk, tryckta i femtonde och sextonde århundradena. Men härom ärnar jag utgifva en omständligare beskrifning, om jag kan erhålla markisens tillstånd.
Vare det emellertid nog sagdt, att jag ofta förnyade mina besök på Hautlieu, belåten med den första dag jag der tillbragt, och att nyckeln till det åttkantiga tornet alltid stod till mitt förfogande. Jag blef då djupt intagen i en del af Frankrikes historia, hvilken jag förut aldrig
