32
vis, att en tar så mö arbett ur arbeterskrôttan, sôm står te, å gir så litta lön, sôm kan dras ihopp. Dä sôm da blir övver åttå dä di vell gi för di sakan, arbetran ha gjort, når di drar den minst möjli löna iffrå, å dä förvaltern å kôntorshärran ska ha å unnerhôllinga tå bruke å ann tock där, bolaggsvinsta.
Men nu va dä tocken ve Björkstafôrs, att där ågd bruke ôm mäst hel sockna å allt fôlk, sôm va, så va di född å ôppfödd på brukes mark. Nu tänkt bruksfôrvaltern sôm så — »ôm atte ja slôr tå tjufem ör på löna, så blir dä litt mer pänga, å ifall atte sågran å smean mocker, så sier ja bar, att di kan få flött sin väg, ôm att di int kan li sä i stôga di har tå bruke — å senna får vi se, hvalls di gär», ment'en.
Ja, di ôppstinnér sä fäll e ti, men hvalls dä nu va, så feck di allt gi mässä, för di töckt dä va för ledt te gå iffrå stôga å di tänkt fäll att di skull dra sä fram i all fall. Når en da la tehoppers tjufem ör på hôr kär å hôrt dagsverk för ett år, så ble dä e litta bra bolaggsvinst, dä åg.
