Sida:Röda nejlikan 1907.djvu/74

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

I hemliga ärenden.

sin rasstolthet, på vilken grevinnan de Tournay de Basserive ut­gjorde ett typiskt exempel. Men huru republikanskt och liberalt sinnad hon än var, hatade och avskydde hon det tillvägagångs­sätt, som den unga republiken valt för att giva sig stadga.

Hon hade ej varit i Paris på några månader; Skräckrege­ringens fasor och upprörande blodsdåd, vilka kulminerade i sep­tembermorden, hade endast ryktesvis nått henne över Kanalen. Robespierre, Danton, Marat — dem hade hon ej kännt i deras nya skepelse av bloddrypande domare, skoningslösa handhavare av giljotinen. Hela hennes själ fylldes av avsky för dessa våldsbrag­der, för vilka hon fruktade att till och med hennes bror Armand — hur god republikan han än var — en dag skulle kunna bli offret.

När hon därefter först fick höra talas om detta sällskap unga entusiaster, vilka av ren människokärlek räddade kvinnor och barn, åldringar och unga män, undan en ohygglig död, hade hennes hjärta glött av stolthet å deras vägnar. Och nu, medan Chauvelin talade, värmdes hon ända in i själen för den tappre och hemlig­hetsfulle ledaren av denna käcka lilla skara, som dagligen vågade livet, frivilligt och utan stora åthävor, i mänsklighetens tjänst.

Hennes ögon voro fuktiga, när Chauvelin slutat tala; spets­tyget över hennes bröst höjde och sänkte sig för hennes snabba, upprörda andetag. Hon hörde ej längre bullret från dryckeslaget inne i värdshussalen, hon frågade ej efter mannens röst eller hans enfaldiga skratt — hennes tankar svävade ut på spaning efter denne i dunkel höljde hjälte!

Ack, det var en man, som hon kunde hade älskat, om han kommit i hennes väg!... Allting hos honom vädjade till hennes inbillningskraft och hennes sinne för det romantiska — hans per­sonlighet, hans styrka, hans tapperhet, deras trofasthet, som under honom tjänade samma ädla sak, och — framför allt, måhända — denna stränga hemlighetsfullhet, som omgav honom likt en äro­full och strålande gloria.

— Sök reda på honom åt Frankrike, citoyenne!

Chauvelins röst tätt invid hennes öra väckte henne ur hen­nes drömmerier. Den hemlighetsfulle hjälten försvann, och ej tjugu alnar från henne satt en drickande och sjungande man, som hon svurit kärlek och trohet.


66