Sida:RD 1935 34.djvu/431

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67. domar (epizootilag) och dels förordning med närmare föreskrifter angående bekämpande av nämnda sjukdomar (epizootiförordning) (stat. off. utr. 1929:18). I dessa förslag hava intagits särskilda bestämmelser jämväl beträffande bekämpandet av den smittsamma kastningen hos nötkreatur. Sedermera har medicinalstyrelsen verkställt en överarbetning av de sakkunnigas förslag samt den 30 augusti 1930 avgivit eget förslag i ämnet (stat. off. utr. 1930:22). Såsom motiv för upptagande av sjukdomen smittsam kastning hos nötkreaturen i förslagen har anförts, att antalet av sjukdomen årligen smittade besättningar varit i ständigt stigande. Genom sjukdomen tillskyndas djurägarna enligt vad de sakkunniga uttalat betydande förluster, och mjölken från av sjukdomen angripet djur kan hos människor giva upphov till sjukdomen undulantfeber. Från ett flertal myndigheter och sammanslutningar ävensom enskilda jordbrukare hava ock, framhålla de sakkunniga, vid skilda tillfällen gjorts framställningar om vidtagande av statliga åtgärder mot sjukdomen. De sakkunniga hava i sina författningsförslag för sjukdomens bekämpande upptagit bestämmelser om, bland annat, att vid förekomsten inom en och samma kreatursbesättning av mer än ett fall av sjukdomen under ett år smittförklaring skall utfärdas. Mjölk eller produkt därav från nötkreatur, som kastat inom de sistförflutna två månaderna eller som visar tecken på förestående kastning, får icke användas till människoföda med mindre mjölken förut uppvärmts till viss temperatur. Från besättning, inom vilken smittsam kastning förekommit, får djur, som kastat under sistförflutna tre månaderna, eller hondjur med flytningar från könsdelarna eller dräktigt djur icke utföras annat än för omedelbar nedslaktning med mindre genom särskilda undersökningar med en månads mellanrum konstaterats, att det för utförsel avsedda djuret är fritt från sjukdomen. Medicinalstyrelsen har föreslagit vissa lindringar i dessa föreskrifter. Sålunda har styrelsen ansett, att det borde lämnas i länsstyrelsens hand att avgöra huruvida smittförklaring skall utfärdas eller ej. Bestämmelsen om inskränkning i rätten att utföra djur har styrelsen ansett böra gälla endast inom län, där Kungl. Maj:t därom förordnat, samt begränsas på. så sätt, att utförsel finge utan undersökning äga. rum till gård, å. vilken smittsam kastning redan förekommer. lantbruksstyrelsen har i infordrat yttrande över de sakkunnigas och medicinalstyrelsens förslag ifrågasatt lämpligheten av att epizootilagen upptogs till behandling en sådan sjukdom som smittsam kastning hos nötkreatur. Denna sjukdom vore nämligen så allmänt utbredd, att lagens tillämpning på densamma enligt styrelsens mening komme att lägga en fullständig tvångströja på stora delar av landets djurägare. Visserligen förutsatte lagförslaget viss differentiering mellan de i detsamma upptagna sjukdomarna, och nyssnämnda sjukdom hänfördes till sådana, i fråga om vilka smittförklaring endast i vissa fall skulle före