4 Jordbruksutskottets u-tlåtande Nr 71. Iäns inland samt Västerbottens läns kustland. Tabeller rörande jordbrukets skuldsåttning år 1933 inom dessa delar av riket hava såsom bilaga fogats vid jordbrukskreditutredningens utlåtande den 8 oktober 1934. Vid samma utlåtande hava vidare såsom bilagor fogats dels uppgifter angående affärsbankernas krediter till jordbrukare m. m. den 20 augusti 1934 samt nämnda bankers räntesatser vid krediter till jordbrukare i slutet av augusti samma år ävensom jordbrukskassornas räntesatser i oktober 1934, dels ock redogörelser för i vissa främmande länder genomförda eller föreslagna statsingripanden för lättande av jordbrukarnas skuldbörda m. m. På grundval av statistiska centralbyråns förenämnda undersökning hava upprättats tabeller över antalet jordbrukare, som hade en skuldsättning för jordbrukets behov överstigande tillgångarna för jordbrukets behov. Dessa tabeller finnas intagna i jordbrukskreditutredningens utlåtande den 16 november 1934 (sid. 18-20). Vid sistnämnda utlåtande hava såsom bilagor fogats tabeller, avseende åren 1929-1933, rörande dels konkursansökningar och konkurser, där gäldenären varit jordbrukare, dels ock exekutiva försäljningar av jordbruksfastigheter. , l jordbrukskreditutredningens betänkande med förslag till förordning angående statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom m. m. har jordbrukskreditutredningen upptagit till behandling spörsmålet om särskilda anordningar till förbättrande av villkoren för jordbrukets sekundärkrediter mot inteckning i fast egendom. Då jordbrukskreditutredningen å ena sidan funnit de nuvarande räntesatsema å jordbrukets sekundärkrediter i betraktande av det för närvarande rådande läget på penningmarknaden åtminstone mångenstädes vara jämförelsevis höga och å andra sidan ansett det ur låntagarnas synpunkt vara en angelägenhet av vikt att kunna liksom i fråga om primärlånen hos hypoteksföreningarna erhålla för längre tid bundna och med fast ränta löpande sekundärlån, har utredningen funnit en konvertering av jordbrukets sekundärkrediter i långfristiga lån mot lägre och fasta räntesatser vara ett viktigt led i regleringen av jordbrukarnas skuldsättning. Utredningen har ansett, att det nu rådande ränteläget borde utnyttjas för en dylik konvertering. För att detta syfte i största utsträckning skulle kunna ernås, borde konverteringen åstadkommas genom en så bred aktion som möjligt under kortast möjliga tid. Ett ytterligare önskemål, som i detta sammanhang komme i betraktande, vore, att de ifrågavarande långfristiga lånen förbundes med för jordbrukarna möjligast fördelaktiga amorteringsvillkor. För tillgodoseende av nu angivna synpunkter å regleringen av jordbrukarnas kreditförhållanden har jordbrukskreditutredningen föreslagit inrättande av särskild statlig lånefond, ur vilken långfristiga sekundärlån mot inteckning i jordegendom skulle på förmånliga villkor kunna utlämnas. Såsom kapital till fonden har utredningen föreslagit anvisande av ett belopp av 40,000,000 kronor. Närmare bestämmelser angående låneverksamlietens
Sida:RD 1935 34.djvu/467
Den här sidan har inte korrekturlästs