Sida:RD 1935 34.djvu/479

Utskottet 16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71. förts har jag, om än med någon tvekan, ansett mig böra biträda jordbrukskreditutredningens förslag i denna del." Motionen II:139 åsyftar, att stödlåneverksamheten skulle bibehallas och ramen för densamma vidgas. Jordbrukskreditutredningen har till stöd för sitt förslag om stödlåneverksamhetens upphörande med utgången av budgetåret 1934/1935 anfört: De svårigheter på grund av brist på kontanta medel, som utgjort ett skäl för anordnandet av ifrågavarande utlåning, hade genom de senaste årens förbättring i jordbrukskonjunkturen otvivelaktigt minskats. Där en jordbrukares ekonomiska ställning varit så undergrävd, att den inträdda konjunkturuppgången icke kunnat för honom medföra någon nämnvärd lättnad, torde förhållandena ofta vara sådana, att icke heller en hjälp av den begränsade natur, som stödlånen utgjorde, kunde antagas vara tillräcklig för att mera varaktigt bringa honom i ett gynnsammare läge. I de yttranden, som avgivits över jordbrukskreditutredningens den 16 november 1934 avlämnade betänkande, har förslaget om upphörande av stödlåneverksamheten med utgången av budgetåret 1934/1935 nästan undantagslöst tillstyrkts. 9 Departementschefen har icke haft något att erinra mot jordbrukskreditutredningens nyssberörda uttalande. Utskottet anser, i likhet med departementschefen, att - även om jordbrukets ekonomiska läge på sista tiden förbättrats - åtgärder till åstadkommande av gynnsammare kreditförhållanden för jordbrukarna i allt fall äro av behovet påkallade. Sekun-därkrediten torde särskilt tarva en reglering; och frågan härom lärer, på. sätt jordbrukskreditutredningen framhållit, kunna företagas till fristående behandling redan nu och utan hinder därav, att den av riksdagen begärda statistiska undersökningen angående jordbrukets skuldsättning icke blivit slutförd. I överensstämmelse med vad såväl departementschefen som utredningen uttalat erfordras härvidlag framförallt åtgärder i syfte att konvertera på ogynnsamma villkor erhållna krediter i långfristiga lån med fördelaktigare amorteringsvillkor samt fasta och lägre räntesatser. Då. det i propositionen framlagda förslaget om inrättande av en statens sekun"där1åne- fond för jordbrukare synes ägnat att gagna detta syfte, kan utskottet i princip biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Fondens ändamål bör, i anslutning till det redan sagda, främst vara konsolidering av redan befintlig gäld. Detta kan dock icke rimligtvis utesluta, att lån från fonden understundom beviljas i sådana fall. då med lånet ej avses att omlägga tidigare erhållna krediter. Upptagande av nya. sekundärlån, exempelvis för jordbruksdriftens förbättrande, kan utan tvivel i vissa fall vara fullt befogat. Emellertid vill utskottet under stryka, att ny skuldsättning av denna art i regel icke bör uppmuntras, framförallt icke i samband med startande av jordbruk.